Profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) bröst öppnas

publicerad
16.08.2011

Författare: Imâm Shams-ud-Dîn adh-Dhahabî
Källa: Siyar A´lâm-in-Nubalâ’ (26/51-53)

Halîmah as-Sa´diyyah berättade1:

”Han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) växte på en dag lika mycket som barnen växer på en månad och han växte på en månad lika mycket som barnen växer på ett år. Vi kom till hans moder och sade:

”Ge oss tillbaka vår di-son. Vi befarar att han drabbas av Makkahs epidemi. Vi är mycket angelägna  om att ha honom hos oss efter den godhet som vi har sett i honom.”

Hon sade:

”Återvänd med honom.”

Han var hos oss i två månader. En dag när han och hans di-broder var ute och lekte bakom huset och vallade vår kalv, kom hans di-broder springande och sade:

”Rädda min broder! Två män har skurit upp hans mage.”

Vi sprang ut och fann honom stå upp. Han var gul i ansiktet. Vi kramade om honom. Därefter sade hans di-fader:

”Vad är det med dig, min son?”

Han sade:

”Två män kom till mig. De lade mig ned och skar upp min mage. Jag svär vid Allâh att jag inte vet vad de gjorde.”

Vi gick hem med honom. Hans di-fader sade:

”Jag anser att den här pojken har blivit drabbad. Låt oss lämna tillbaka honom till hans moder.”

Det gjorde vi också. Hon sade:

”Vad fick er att komma tillbaka med honom?”

Jag sade:

”Vi har tagit hand om honom och gjort vår plikt. Därefter har vi blivit rädda för att han skall råka ut för något.”

Hon sade:

”Nej, det är inte därför. Berätta för mig vad som har hänt.”

Hon var på oss tills att vi sade vad som hade hänt. Hon sade:

”Fruktar ni för honom? Aldrig. Jag svär vid Allâh att min son är märkvärdig. När jag var gravid med honom var han det lättaste som jag har burit på och det mest välsignade. När jag födde honom såg jag ett ljus som en komet komma ut ur mig och lysa upp för mig kamelhalsarna i Busrâ. När jag födde honom kom han inte ut som alla andra barn. Han kom ut med händerna på marken och huvudet lyft mot himlen. Lämna honom och gå tillbaka till ert.”

Den här hadîthen har en bra berättarkedja.

Abû Tufayl sade:

”Jag såg Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) och hur en kvinna gick mot honom till dess att hon kom honom nära. Han lade då fram sitt klädesplagg som han hade på sin överkropp. Jag sade: ”Vem är det?” De sade: ”Hans di-moder.”2

Muslim rapporterade att Anas sade:

”Djibrîl kom till Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) medan han lekte med pojkarna. Han tog tag i honom, brottade ned honom, skar upp hans hjärta och tog ut en blodklump ur det och sade: ”Detta var Satans andel i dig.” Därefter tvättade han det i ett guldfat med Zamzam. Sedan lade han tillbaka det på dess plats och täppte igen det. Barnen sprang iväg till hans di-moder och sade: ”Muhammad har dödats!” De begav sig till honom och fann honom vara gul i ansiktet.”

Anas sade:

”Jag såg stygnen på hans bröst.”

Anas sade:

”Jag fick ett besök under tiden som jag var med min familj. Jag fördes till Zamzam och mitt bröst öppnades. Sedan fördes ett guldfat fram, fullt av vishet och tro. Mitt bröst fylldes med det.” Anas sade: ”Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) visade oss sina stygn.” Sedan sade han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam): ”Därpå steg en ängel upp med mig till den nedersta himlen.”

Jag nämnde detta för att det skall vetas att Djibrîl öppnade hans bröst två gånger; när han var liten och i samband med Nattfärden.

1 Se Ibn Hishâm (1/162).

2 Abû Dâwûd (5144).