Profetens (ﷺ) arv

Imâm Ismâ´îl bin Kathîr ad-Dimashqî (d. 774)

al-Fusûl fî Sîrat-ir-Rasûl, s. 180

Han (ﷺ) ärvdes inte. Allt han lämnade efter sig gick till välgörenhet. Abû Hurayrah (radhiya Allâhu ´anh) berättade:

”Fâtimah kom till Abû Bakr och sade: ’Vem ärver dig?’ Han sade: ’Min familj och mina barn.’ Hon sade: ’Hur kommer det sig att jag inte ärver min fader?’ Abû Bakr sade: ’Jag hörde Allâhs Sändebud (ﷺ) säga: ”Vi ärvs inte.” Däremot kommer jag att ta hand om och försörja den som Allâhs Sändebud (ﷺ) tog hand om och försörjde.’”1

Abû Hurayrah (radhiya Allâhu ´anh) berättade att Profeten (ﷺ) sade:

”Mina arvingar delar varken dirhemer eller denarer. Det som jag lämnar efter mig, efter mina kvinnors försörjning och mina arbetares uppehälle, är välgörenhet.”2

Detta är beslutsfattarna enade om.

1at-Tirmidhî (1608), som sade att den är god och främmande, och Ahmad (1/10), som inte nämnde Abû Hurayrah i sin berättarkedja. God enligt al-Albânî i ”Mukhtasar-ush-Shamâ’il al-Muhammadiyyah” (337).

2al-Bukhârî (6729), Muslim (1760) och Abû Dâwûd (2974).