Profeten vars hela samfund trodde

Allâh (´azza wa djall) sade:

أَفَأَمِنَ أَهْلُ الْقُرَى أَن يَأْتِيَهُمْ بَأْسُنَا بَيَاتاً وَهُمْ نَآئِمُونَ أَوَ أَمِنَ أَهْلُ الْقُرَى أَن يَأْتِيَهُمْ بَأْسُنَا ضُحًى وَهُمْ يَلْعَبُونَ أَفَأَمِنُواْ مَكْرَ اللّهِ فَلاَ يَأْمَنُ مَكْرَ اللّهِ إِلاَّ الْقَوْمُ الْخَاسِرُونَ

”Kunde dessa människor leva utan rädsla för att drabbas av Vår vrede om natten, när de sov? Kunde de leva utan rädsla för att drabbas av Vår vrede i fullt dagsljus, när de ägnade sig åt sina förströelser? Kunde de leva trygga, utan att oroa sig för vad Allâhs plan? Nej, ingen kan leva utan denna oro utom de som är förlorade.”1

Allâh (ta´âlâ) talar om hur få människor som trodde på sändebuden som sändes till dem. Allâh (ta´âlâ) sade också:

فَلَوْلاَ كَانَتْ قَرْيَةٌ آمَنَتْ فَنَفَعَهَا إِيمَانُهَا إِلاَّ قَوْمَ يُونُسَ لَمَّآ آمَنُواْ كَشَفْنَا عَنْهُمْ عَذَابَ الخِزْيِ فِي الْحَيَاةَ الدُّنْيَا وَمَتَّعْنَاهُمْ إِلَى حِينٍ

”Det fanns inte ett folk, som blev troende och vars tro gagnade dem, utom Yûnus folk. När de omvände sig skonade Vi dem från det förnedrande straff i denna värld och Vi lät dem glädjas ännu en tid.”2

Det vill säga att det aldrig har funnits ett helt samfund som har trott bortsett från Yûnus (´alayhis-salâm) samfund. De trodde efter att de hade sett straffet med egna ögon.

17:97-99

210:98