Plåga inte dina anhöriga

Imâm Muhammad bin Sâlih bin ´Uthaymîn (d. 1421)

Madjmû´-ul-Fatâwâ (17/362-363)

Vad beträffar den dödes anhöriga som samlas i en bostad och får besök från alla håll, matlagning, utsatta stolar, tända ljus och liknande, så går allt sådant mot Sunnah och de ädla följeslagarnas (radhiya Allâhu ´anhum) praxis. Djarîr bin ´Abdillâh al-Badjalî (radhiya Allâhu ´anh) sade:

”Vi brukade anse samlingar och matlagningar hos den dödes familj efter hans begravning vara jämmer.”1

Följeslagarna (radhiya Allâhu ´anhum) ansåg handlingen vara en form av jämmer. De var kunnigast om föreskriftens agendor, de efterlevde föreskriften bäst, de hade de mest korrekta åsikterna och deras hjärtan var renast. Dessutom är det bekräftat att profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Den döde plågas av sin familjs jämmer över honom.”2

Vem behagas av att ens fader, moder, son, dotter eller andra anhöriga plågas på grund av honom? Vem behagas av att orsaka dessa människors plåga? Om han verkligen älskar och sörjer dem ska han se till att inte orsaka deras plåga.

1Ahmad (2/204) och Ibn Mâdjah (1612). ash-Shawkânî sade:

”Dess berättarkedja är autentisk.” (Nayl-ul-Awtâr)

2al-Bukhârî (1291) och Muslim (927).