De som stred under Kamelslaget och Siffînslaget var antingen med den ena armén eller också med den andra armén. De flesta följeslagarna deltog inte alls i kriget. Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) hyllade al-Hasan för att Allâh skulle låta honom ena två väldiga muslimska grupper; hans faders grupp och Mu´âwiyahs grupp. Det betyder att krigen mellan dem var vare sig obligatoriska eller rekommenderade. Så är inte fallet när det kommer till kriget mot Khawâridj. Det har bekräftats från Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) att han befallde att de skulle bekämpas och uppmanade till krig mot dem. Samfundet är enat om att Khawâridj skall bekrigas.

Den som ser likadant på följeslagarnas inbördeskrig och kriget mot Khawâridj hör till de okunniga och orättvisa. Salaf var till och med oense om Khawâridjs otro samtidigt som de var enade om att hylla båda sidorna i följeslagarnas inbördeskrig och att inte tala om vad som hände mellan dem. Hur kan man då säga att de båda fallen är likadana?

Således är de lärda oense om dem som krigar för att inte behöva betala allmosan är otrogna eller inte. Ahmad har två åsikter om dem på samma sätt som han har två åsikter om Khawâridj är otrogna eller inte. Vad beträffar vanliga rebeller, så råder det samstämmighet om att de inte är otrogna.