Om islamiska banker hade varit islamiska

´Allâmah Rabî´ bin Hâdî al-Madkhalî

al-Idjâbât al-Djaliyyah ´an-il-Qadâyâ al-Manhadjiyyah, sid. 50-51

Fråga 19: En man går till en så kallad islamisk bank och säger att han vill köpa en bil för 100.000. Banken räknar då ut en tilläggsränta och säger att den kommer att köpa bilen från firman och sedermera sälja den till kunden för 120.000. Vad är domen för det?

Svar: Enligt de lärde är köpet förbjudet. Det är ett kryphål till ränta.

Fråga: Men kunden är inte bunden vid köpet.

Svar: Jodå, köpet består av såväl dolda som mycket starka bindningar. När jag kommer till en bank för att köpa en bil, skriver jag på ett avtal med banken om ett bilköp. Den som vill köpa en bil på egen hand går själv runt och letar efter en bil; antingen köper han eller så gör han inte. Den som gör ett avtal med en bank kan inte dra sig ur. Hur är det ens rimligt att du anlitar banken för detta ändamål för att sedan dra dig ur affären? Tänk dig att jag anlitar dig att köpa en bil åt mig. När du väl har köpt den och hämtat den bestämmer jag mig för att dra mig ur affären. Hur rimligt är det?

Fråga: I början fick den verklige köparen skriva under ett avtal som ålägger honom att köpa varan. När det förbjudande utslaget kom…

Svar: Började de leta efter kryphål! Om banken hade varit uppriktig hade den lånat honom 100.000 för att köpa en bil för pengarna och sedan betala tillbaka 100.000. Det där hade varit en islamisk lösning.