Publicerad: 2013-01-26
Författare: Imâm Muwaffaq-ud-Dîn bin Qudâmah al-Maqdisî (d. 620)
Källa: al-Mughnî (4/377)

Om en man tvingas till samlag, bryts hans fasta. Om en kvinnas fasta bryts på grund av samlag, har mannens fasta mer rätt att brytas på grund av samma skäl.

Apropå soningen, sade al-Qâdhî:

”Han är ålagd att sona, ty det är omöjligt [för en man] att tvingas till samlag. En man kan inte ha samlag utan erektion och erektion uppstår endast vid lust. På så sätt anses han inte alls vara påtvingad.”

Abûl-Khattâb sade:

”Det finns två rapporteringar. En av dem säger att han inte är ålagd att sona.”

Detta är även ash-Shâfi´îs åsikt. Det hela är byggt på att soning är till för att straffa eller stryka bort synder. Detta berör dock inte tvång, ty det är syndfritt. Dessutom sade profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam):

”Mitt samfund har förlåtits misstag, glömska och det de tvingas till.”

Likaså har Sharî´ahn inte nämnt att han måste sona.

Ibn ´Aqîl sade om den sovande mannen som har erektion och hans hustru för in hans könsorgan i sig:

”Han är varken ålagd att ta igen dagen eller sona.”