Obligatorisk gåva till frånskild kvinna

Imâm Muhammad al-Amîn ash-Shanqîtî (d. 1393)

Adhwâ’-ul-Bayân (1/145)

Tillsynes tyder Allâhs (´azza wa djall) ord:

وَمَتِّعُوهُنَّ

“Men ge dem skälig ersättning.”1

samt:

وَلِلْمُطَلَّقَاتِ مَتَاعٌ بِالْمَعْرُوفِ حَقًّا عَلَى الْمُتَّقِينَ

“Även frånskilda kvinnor har rätt till skäligt underhåll. Detta är en plikt för de gudfruktiga.”2

på att det i princip är obligatoriskt att begåva den frånskilda makan. Mâlik och andra meningsfrände anser att gåvan inte alls är obligatorisk. För det argumenterar vissa Mâlikiyyah med Allâhs (ta´âlâ) ord:

حَقًّا عَلَى الْمُحْسِنِينَ

“Detta är en plikt för dem som vill göra det goda och det rätta.”3

och:

حَقًّا عَلَى الْمُتَّقِينَ

“Detta är en plikt för de gudfruktiga.”

De menar att om gåvan skulle varit obligatorisk skulle plikten gällt alla och dessutom varit bestämd. Deras bevisning verkar dock inte göra någon skillnad. Att gåvan ska vara en plikt för de som gör det goda och det rätta och de gudfruktiga understryker bara dess plikt ytterligare. Ingen har rätt att säga att han inte är gudfruktig, ty alla skapelser måste vara gudfruktiga. al-Qurtubî sade:

“Att gåvan är en plikt för de gudfruktiga intygar dess plikt, ty alla måste frukta Allâh och undvika avguderi och synder. Allâh (ta´âlâ) sade ju om Qur’ânen:

ذَلِكَ الْكِتَابُ لاَ رَيْبَ فِيهِ هُدًى لِّلْمُتَّقِينَ

“DENNA Skrift – här råder inget tvivel – är en vägledning för de gudfruktiga.”4

Att gåvan måste vara bestämd för att den ska vara obligatorisk är också ett svagt argument. Det är ju obligatoriskt att försörja fru och anhöriga ehuru ingen bestämd summa anges.

12:236

22:241

32:236

42:2