Nio tecken

Imâm Ismâ´îl bin Kathîr ad-Dimashqî (d. 774)

Tafsîr al-Qur’ân al-´Adhîm (3/91-92)

Allâh (tabârak wa ta´âlâ) sade:

وَلَقَدْ آتَيْنَا مُوسَى تِسْعَ آيَاتٍ بَيِّنَاتٍ فَاسْأَلْ بَنِي إِسْرَائِيلَ إِذْ جَاءهُمْ فَقَالَ لَهُ فِرْعَونُ إِنِّي لَأَظُنُّكَ يَا مُوسَى مَسْحُورًا

VI GAV Mûsâ nio tydliga tecken. Fråga nu Israels barn hur det gick till när han kom till dem och Farao sade till honom: ”Jag tror att du, Mûsâ, är ett offer för trolldom!”1

Allâh (ta´âlâ) berättar hur Han sände Mûsâ (´alayhis-salâm) med nio tydliga tecken som utgjorde definitiva bevis på hans profetskap och sanningsenlighet om Honom som sänt honom till Farao. Enligt Ibn ´Abbâs (radhiya Allâhu ´anhumâ) var dessa nio tecken käppen, handen, åren, havet, översvämningen, gräshopporna, lössen, grodorna och blodet – klara och tydliga tecken. Muhammad bin Ka´b sade:

De är handen, käppen, de fem i suran ”al-A´râf”, utplåningen och stenen.”

Tillsammans med Mudjâhid, ´Ikrimah, ash-Sha´bî och Qatâdah sade Ibn ´Abbâs också:

De är hans hand, hans käpp, åren, den reducerade skörden, översvämningen, gräshopporna, lössen, grodorna och blodet.”

Denna åsikt är bra och stark. Enligt al-Hasan al-Basrî är åren och den reducerade skörden ett enda tecken medan det nionde tecknet är den ätande ormen.

فَاسْتَكْبَرُواْ وَكَانُواْ قَوْمًا مُّجْرِمِينَ

… men de var ett högmodigt släkte, ett folk av obotfärdiga syndare!”2

Det vill säga att trots att de såg dessa tecken, hädade och förnekade de dem fastän de innerst inne var övertygade om dem. De gagnades inte av dessa tecken. Samma sak hade hänt om Vi hade besvarat dessa människor som kräver det ena och det andra från dig och vägrar tro förrän du låter vatten forsa ur marken och annat. De hade ändå inte besvarat eller trott om inte Allâh hade velat det. Som Farao sade till Mûsâ efter att ha sett dessa tecken:

إِنِّي لَأَظُنُّكَ يَا مُوسَى مَسْحُورًا

”Jag tror att du, Mûsâ, är ett offer för trolldom!”

Det vill säga att du är en trollkarl – och Allâh vet bättre.

Dessa nio tecken som imamerna nämner här utgör de nio tecknena i versen och åsyftar de tecken som nämns i Allâhs ord:

وَأَلْقِ عَصَاكَ فَلَمَّا رَآهَا تَهْتَزُّ كَأَنَّهَا جَانٌّ وَلَّى مُدْبِرًا وَلَمْ يُعَقِّبْ يَا مُوسَى لَا تَخَفْ إِنِّي لَا يَخَافُ لَدَيَّ الْمُرْسَلُونَ إِلَّا مَن ظَلَمَ ثُمَّ بَدَّلَ حُسْنًا بَعْدَ سُوءٍ فَإِنِّي غَفُورٌ رَّحِيمٌ وَأَدْخِلْ يَدَكَ فِي جَيْبِكَ تَخْرُجْ بَيْضَاء مِنْ غَيْرِ سُوءٍ فِي تِسْعِ آيَاتٍ إِلَى فِرْعَوْنَ وَقَوْمِهِ إِنَّهُمْ كَانُوا قَوْمًا فَاسِقِينَ

Och: ”Kasta nu din stav!” Och när han såg den röra sig kvickt, som om den hade varit en orm, vände han sig bort och ville fly därifrån: ”Mûsâ! Du har ingenting att frukta – sändebuden känner ingen fruktan inför Mig, och inte heller de som gjort ont men sedan gör gott i det ondas ställe. Ja, Jag är ständigt förlåtande, barmhärtig. För in din hand; när du drar fram den skall den lysa vit, utan en fläck. Nio tecken för Farao och hans folk; de är människor förhärdade i synd och trots.”3

Här konkretiseras två tecken: käppen och handen. I suran ”al-A´râf” nämns de resterande. I övrigt fick Mûsâ (´alayhis-salâm) många tecken, däribland den sten som han slog till med sin käpp så att den började spruta vatten, de skuggade molnen, manna, vaktlar och annat som israeliterna fick efter de lämnat Egypten. Dessa nio tecken som nämns här är de som Farao och egyptierna synade. De var ett bevis mot dem, men de opponerade sig dem och envisades otroget och hädiskt.

117:101

27:133

327:10-12