När vi behöver våra medmänniskor som mest

Imâm Yahyâ bin Sharaf an-Nawawî (d. 677)

Sharh Sahîh Muslim (3/23-24)

Abû Sa´îd al-Khudrî (radhiya Allâhu ´anh) berättade att profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”På Domedagen kommer en ropare att ropa ut: ”Varje samfund ska följa det som det brukade dyrka!” Alla som dyrkade andra än Allâh, av statyer och avgudar, kommer att falla i Elden. När de enda som förblir är de – fromma, syndare och återstoden av Bokens folk – som dyrkade Allâh, blir judarna kallade: ”Vem brukade ni dyrka?” De kommer att säga: ”Vi dyrkade ´Uzayr, Allâhs son.” Då sägs det till dem: ”Ni ljuger. Allâh har varken maka eller barn. Vad vill ni?” De kommer att säga: ”Vi törstar, vår Herre. Ge oss något att dricka.” Det kommer att visas: ”Ska ni inte gå till vattningsstället?” Följaktligen blir de samlade till Elden i skepnaden av en hägring, som krossas inifrån, varpå de faller i. Därefter kallas nasaréerna: ”Vem brukade ni dyrka?” De kommer att säga: ”Vi dyrkade Messias, Allâhs son.” Då sägs det till dem: ”Ni ljuger. Allâh har varken maka eller barn. Vad vill ni?” Samma sak kommer att utspelas. När de enda som förblir är de – fromma och syndare – som dyrkade Allâh, kommer världarnas Herre till dem i den skepnad som de hade sett Honom. Det kommer att sägas till dem: ”Vad väntar ni på? Varje samfund ska följa det som det brukade dyrka!” De kommer att säga: ”Vi lämnade och undvek människorna i jordelivet när vi behövde dem som mest. Vi väntar på vår Herre som vi dyrkar.” Då säger Han: ”Jag är er Herre.” Då säger de: ”Vi avgudar ingen med vår Herre. Vi avgudar ingen med vår Herre.”1

De troende kommer som sagt att säga:

Vi lämnade och undvek människorna i jordelivet när vi behövde dem som mest.”

Det betyder att de kommer att ödmjuka sig inför Allâh (ta´âlâ) i hopp om att skonas svårigheterna. De ska berätta hur de lydde Honom (subhânah) och i jordelivet tog avstånd från människor, däribland anhöriga och närstående, som trotsade Honom. De var i behov av de människorna för sin jordiska välfärd, men, precis som de utvandrande följeslagarna och andra troende i alla tider, valde de att skära banden från alla som går emot Allâh och Hans sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam). Trots att de behövde leva och integrera sig med sina medmänniskor, prioriterade de Allâhs (ta´âlâ) nöje framför det.

1al-Bukhârî (4581) och Muslim (302).