Imâm Sâlih bin Fawzân al-Fawzân

Sharh Ighâthat-il-Lahfân (41)

Om en sittning består varken av religiös nytta eller världslig nytta, ska muslimen undvika den. Om den varken gagnar religiöst, såtillvida att man inte lär sig något relaterat till religionen, eller världsligt, såtillvida att man inte erhåller någon erfarenhet eller kunskap om samhälleliga relationer, utan bara lättsinnigt prat och värdelös lek, är den bara slöseri med tid. Sådana sittningar är bara slöseri med tid.