Mûsâs tjänare

Imâm Ismâ´îl bin Kathîr ad-Dimashqî (d. 774)

Tafsîr al-Qur’ân al-´Adhîm (3/124-125)

Allâh (tabârak wa ta´âlâ) sade:

وَإِذْ قَالَ مُوسَى لِفَتَاهُ لَا أَبْرَحُ حَتَّى أَبْلُغَ مَجْمَعَ الْبَحْرَيْنِ أَوْ أَمْضِيَ حُقُبًا

OCH MINNS hur Mûsâ sade till sin tjänare: “Jag skall inte ge mig någon ro förrän jag når den plats där de två haven möts, hur länge jag än måste söka!”1

Anledningen att Mûsâ sade så till sin tjänare, som för övrigt var Yûshu´ bin Nûn (sallâ Allâhu ´alayhimâ wa sallam), var att när Mûsâ fick höra att en slav erhöll en kunskap som inte han gjorde, ville han resa till honom. Han sade till sin tjänare:

لَا أَبْرَحُ

“Jag skall inte ge mig någon ro…”

Det vill säga att jag inte tänker sluta färdas:

حَتَّى أَبْلُغَ مَجْمَعَ الْبَحْرَيْنِ

… förrän jag når den plats där de två haven möts..”

Qatâdah och andra sade:

Det vill säga där det persiska havet i Öst möter det romerska havet i Väst.”

Muhammad bin Ka´b al-Quradhî sade:

De två haven möts i Tanger.”

Det vill längst bort i Nordafrika – och Allâh vet bättre.

أَوْ أَمْضِيَ حُقُبًا

… hur länge jag än måste söka!”

Ibn Djarîr (rahimahullâh) sade:

Språkvetare säger att ordet (الحقب) motsvarar ett år.”

Därefter återberättade han ´Abdullâh bin ´Amr som sade:

Ordet (الحقب) motsvarar 80 år.”

Mudjâhid sade:

Det motsvarar 70 år.”

´Alî bin Abî Talhah berättade att Ibn ´Abbâs sade:

Hela livet.”

Qatâdah och Ibn Zayd sade samma sak.

118:60