Mus´ab bin ´Umayr
Publicerad: 2011-07-11
Författare: Imâm Shams-ud-Dîn adh-Dhahabî
Källa: Siyar A´lâm-in-Nubalâ’ (1/145-148)
Han hette Mus´ab bin ´Umayr bin Hâshim bin ´Abd Manâf bin ´Abdid-Dâr bin Qusayy bin Kilâb al-Badrî, al-Qurashî, al-´Abdarî. Han var en mästare, martyr och en av de tidiga föregångsmännen.
al-Barâ’ bin ´Âzib sade:
”Den förste som kom till oss [i al-Madînah] av utvandrarna var Mus´ab bin ´Umayr. Vi frågade honom: ”Vad gör Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam)?” Han svarade: ”Han är på sin plats och hans följeslagare följer efter mig.” Därefter kom den blinde ´Amr bin Umm Maktûm till oss.”1
Khabbâb sade:
”Vi utvandrade tillsammans med Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) för Allâhs sak och vi fick vår belöning av Allâh. Vissa av oss gick på Hans väg utan att ta något av sin belöning. En av dem var Mus´ab bin ´Umayr. Han dödades under Uhud-dagen. Det enda han lämnade efter sig var ett skynke. När vi täckte hans huvud med det, avtäcktes hans fötter, och när vi täckte hans fötter med det, avtäcktes hans huvud. Då sade Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam): “Täck hans huvud och lägg citrongräs på hans fötter.” Vissa av oss fick sin frukt mogen som han plockar nu.”2
Shu´bah rapporterade från Sa´d bin Ibrâhîm som hörde sin fader säga:
”Maten lades framför ´Abdur-Rahmân bin ´Awf. Han började gråta och sade: ”Hamzah blev dödad och det enda man kunde täcka honom med var ett klädesplagg. Mus´ab bin ´Umayr blev dödad och det enda man kunde täcka honom med var ett klädesplagg. Jag fruktar att vi har fått våra njutningar påskyndade i detta liv.” Sedan grät han.”3
Ibn Ishâq sade:
”Mus´ab bin ´Umayr stred framför Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) till dess att han blev dödad. Han dödades av Qam’iah al-Laythî som trodde att han var Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam). Han återvände till Quraysh och sade:
”Jag har dödat Muhammad.”
Efter att Mus´ab hade dödats, gav Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) fanan till ´Alî bin Abî Tâlib och andra muslimska män.”4
2 al-Bukhârî (1286).
3 al-Bukhârî (1274).
4 Se Ibn Hishâm (2/73), Ibn Sa´d (3/1/85) och al-Istî´âb (10/251).