Muhammads barn

Imâm Ismâ´îl bin Kathîr ad-Dimashqî (d. 774)

Tafsîr al-Qur’ân al-´Adhîm (3/645)

Allâh (subhânahu wa ta´âlâ) sade:

مَّا كَانَ مُحَمَّدٌ أَبَا أَحَدٍ مِّن رِّجَالِكُمْ وَلَكِن رَّسُولَ اللَّهِ وَخَاتَمَ النَّبِيِّينَ وَكَانَ اللَّهُ بِكُلِّ شَيْءٍ عَلِيمًا

Muhammad är inte fader till någon av era män. Han är Allâhs sändebud och den siste av profeterna. Allâh har kunskap om allt.”1

Härmed förbjöd Allâh att man kallar Zayd för Muhammads son. Även om profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) hade adopterat Zayd var han inte hans son. Ingen av profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) söner nådde könsmogen ålder. Han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) fick al-Qâsim, at-Tayyib och at-Tâhir med Khadîdjah (radhiya Allâhu ´anhâ). Alla dog i ung ålder. Han fick även Ibrâhîm med koptiskan Mâriyah – även han dog som spädbarn. Med Khadîdjah (radhiya Allâhu ´anhâ) fick han dessutom fyra döttrar: Zaynab, Ruqayyah, Umm Kulthûm och Fâtimah (radhiya Allâhu ´anhum). De tre förstnämnda dog under hans (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) livstid medan Fâtimah (radhiya Allâhu ´anhâ) dog sex månader efter hans (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) död.

133:40