Messias och hans lärjungars kallelse

Shaykh-ul-Islâm Ahmad bin Taymiyyah (d. 728)

al-Djawâb as-Sahîh (1/207-208)

Liksom de tidigare profeterna sändes Messias (´alayhis-salâm) med Allâhs religion; dyrkan av Allâh allena och förbud mot avguderi. Därtill förlovade han vissa saker som Allâh förbjudit i Tora. Han avskaffade nämligen vissa föreskrifter i Tora.

Samtidigt dyrkade romare, greker och andra hedningar himlakroppar och statyer varvid Messias (´alayhis-salâm) skickade sina lärjungar till dem för att kalla dem till Allâhs (ta´âlâ) religion. Vissa konverterade till Allâhs religion som de vidhöll ett tag. Därefter intalade Satan dem att ändra Messias religion varefter de innoverade en religion sammansatt av Allâhs och Hans sändebuds religion, det vill säga Messias religion, och avgudadyrkarnas religion. Avgudadyrkarna dyrkade statyer och det var romarnas, grekernas samt makedoniska och atenska filosofers religion. En av dem var Aristoteles som levde cirka 300 år före Messias och var lärare till greken och makedoniern Alexander, son till Filip. Denne Alexander var avgudadyrkare och varken hette Dhûl-Qarnayn eller var Dhûl-Qarnayn som nämns i Qur’ânen. Inte heller nådde makedoniern turkarnas land eller byggde barriären. Han nådde bara till Perserriket. Den som tror att Aristoteles var den i Qur’ânen omtalade Dhûl-Qarnayns lärare har förfelat grovt och är bevisligen inte kunnig om dessa människors religion och epok.