Majoriteten konverterade till islam

´Allâmah ´Abdur-Rahmân bin Nâsir as-Sa´dî (d. 1376)

Taysîr-ul-Karîm, sid. 373

Allâh (´azza wa djall) sade:

فَإِن كُنتَ فِي شَكٍّ مِّمَّا أَنزَلْنَا إِلَيْكَ فَاسْأَلِ الَّذِينَ يَقْرَؤُونَ الْكِتَابَ مِن قَبْلِكَ لَقَدْ جَاءكَ الْحَقُّ مِن رَّبِّكَ فَلاَ تَكُونَنَّ مِنَ الْمُمْتَرِينَ

OM DU skulle känna tveksamhet inför något av det som Vi har uppenbarat för dig, fråga då dem som läser Skriften före dig. Vad du har fått ta emot från din Herre är sanningen; hys därför inte minsta tvivel om detta!”1

Det är allom bekant att de tillhörde de mest ivriga efter att annullera sändebudets (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) kall. Om de hade haft tillgång till något som avvisar det Allâh säger, skulle det visat och klargjort det. Då de inte klarade av att göra det, blev fiendens tystnad ett av de största bevisen för denna Qur’âns sanningsenlighet och trovärdighet.

Dessutom förkastade inte majoriteten av Bokens folk sändebudets (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) kall. Faktum är att de flesta accepterade, mottog och underkastade sig det frivillig. När sändebudet (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) skickades var de flesta religiösa just från Bokens folk. Hans kall hade inte pågått länge förrän de flesta i Levanten, Irak och Egypten med omnejd hade underkastat sig islam. Dessa länder tillhörde Bokens folk. De enda som vidhöll var statsmän som föredrog ledarskap framför sanning, okunniga lekmän som efterapade sina ledare och människor som bara tillskrev sig deras religion muntligt och betydelselöst, som till exempel de som säger att de tillhör Bokens folk men i själva verket är ateister.

110:94