Madyans slut

Imâm Ismâ´îl bin Kathîr ad-Dimashqî (d. 774)

Tafsîr al-Qur’ân al-´Adhîm (3/457)

Allâh (tabârak wa ta´âlâ) sade:

قَالُوا إِنَّمَا أَنتَ مِنَ الْمُسَحَّرِينَ وَمَا أَنتَ إِلَّا بَشَرٌ مِّثْلُنَا وَإِن نَّظُنُّكَ لَمِنَ الْكَاذِبِينَ فَأَسْقِطْ عَلَيْنَا كِسَفًا مِّنَ السَّمَاء إِن كُنتَ مِنَ الصَّادِقِينَ قَالَ رَبِّي أَعْلَمُ بِمَا تَعْمَلُونَ فَكَذَّبُوهُ فَأَخَذَهُمْ عَذَابُ يَوْمِ الظُّلَّةِ إِنَّهُ كَانَ عَذَابَ يَوْمٍ عَظِيمٍ

De sade: ”Du är bara en av dem som har fallit offer för trolldom, du är ingenting annat än en människa som vi, och vi anser att du är en lögnare. Men försök förmå himlen att störta ned i stycken över oss, om du talar sanning!” Han svarade: ”Min Herre har full kännedom om vad ni tar er för.” Men de beskyllde honom för lögn. Och straffet drabbade dem en dag vars ljus skymdes i mörker, en straffets och skräckens dag.”1

Allâh (ta´âlâ) berättar hur hans folk sade samma sak som Thamûd sade till sitt sändebud. Deras hjärtan påminde om varandra då de sade:

إِنَّمَا أَنتَ مِنَ الْمُسَحَّرِينَ

”Du är bara en av dem som har fallit offer för trolldom…”

وَمَا أَنتَ إِلَّا بَشَرٌ مِّثْلُنَا وَإِن نَّظُنُّكَ لَمِنَ الْكَاذِبِينَ

… du är ingenting annat än en människa som vi, och vi anser att du är en lögnare.”

Det vill säga att du ljuger avsiktligt om ditt påstående. Allâh har inte alls skickat dig till oss.

فَأَسْقِطْ عَلَيْنَا كِسَفًا مِّنَ السَّمَاء إِن كُنتَ مِنَ الصَّادِقِينَ

Men försök förmå himlen att störta ned i stycken över oss, om du talar sanning!”

adh-Dhahhâk sade:

En sida av himlen.”

Qatâdah sade:

En bit av himlen.”

as-Suddî sade:

Ett straff från himlen.”

Detta påminner om Qurayshs utmaning:

لَن نُّؤْمِنَ لَكَ حَتَّى تَفْجُرَ لَنَا مِنَ الأَرْضِ يَنبُوعًا

”Vi kommer inte att tro dig förrän du låter en källa springa fram ur marken åt oss.”2

Liknande sade dessa ignoranta hedningar.

قَالَ رَبِّي أَعْلَمُ بِمَا تَعْمَلُونَ

Han svarade: ”Min Herre har full kännedom om vad ni tar er för.”

Allâh känner er bättre. Om ni förtjänar att straffas kommer Han att avlöna er därefter utan att behandla er orättvist. Och så blev det, de fick ligga som de bäddade. Därför sade Han (ta´âlâ):

فَكَذَّبُوهُ فَأَخَذَهُمْ عَذَابُ يَوْمِ الظُّلَّةِ إِنَّهُ كَانَ عَذَابَ يَوْمٍ عَظِيمٍ

Men de beskyllde honom för lögn. Och straffet drabbade dem en dag vars ljus skymdes i mörker, en straffets och skräckens dag.”

De fick ett straff av samma slag som de bad om, nämligen en bit av himlen. Allâh (subhânahu wa ta´âlâ) straffade dem såtillvida att Han först lät dem uppleva en extrem hetta under sju dagars tid. Ingenting svalkade eller skuggade dem. Därefter uppstod moln som rörde sig mot dem för att skugga dem varpå de ställde sig under molnen för att söka skydd mot hettan. När alla hade hunnit ställa sig under molnen lät Allâh (ta´âlâ) dem skicka iväg väldiga eldar mot dem varpå jorden slukade dem. Ett väldigt dån bröt ut och de gav upp sina själar.

126:185-189

217:90