Lyd och ifrågasätt inte

Imâm Muhammad bin Sâlih bin ´Uthaymîn (d. 1421)

Sharh al-Arba´în an-Nawawiyyah, sid. 27

Allâh (´azza wa djall) sade:

وَمَا كَانَ لِمُؤْمِنٍ وَلَا مُؤْمِنَةٍ إِذَا قَضَى اللَّهُ وَرَسُولُهُ أَمْرًا أَن يَكُونَ لَهُمُ الْخِيَرَةُ مِنْ أَمْرِهِمْ وَمَن يَعْصِ اللَّهَ وَرَسُولَهُ فَقَدْ ضَلَّ ضَلَالًا مُّبِينًا

”Och när en fråga som rör en troende man eller kvinna har avgjorts av Allâh och Hans sändebud, har dessa inte rätt att själva döma i det som rör dem; den som sätter sig upp emot Allâh och Hans sändebud begår ett uppenbart svårt misstag.”1

Således är det fel att fråga huruvida ett påbud från Allâh eller Hans sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) åsyftar plikt eller rekommendation. Många människor ställer den frågan idag. En sådan fråga måste upphöra. Då följeslagarna (radhiya Allâhu ´anhum) fick ett påbud av Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade de inte: ”Allâhs sändebud! Är det obligatoriskt eller rekommenderat?” Istället underkastade de sig och bekräftade utan att ifrågasätta. Ifrågasätt inte när du ändå måste underkasta dig. I och med att du vittnar att Muhammad (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) är Allâhs sändebud, är det bara att göra det han påbjöd dig.

Skulle en individ bryta mot ett påbud, får han fråga om påbudet åsyftar plikt eller rekommendation. Ty om påbudet åsyftar plikt, blir person tvungen att ångra sig och inte annars.

133:36