Ljug inte

´Allâmah Rabî´ bin Hâdî al-Madkhalî

al-Wasâyâ al-Manhadjiyyah, sid. 287-289

Vi ser att många ungdomar inte drar sig för att ljuga eller smutskasta Salafiyyahs kallare, de sanningsenliga, samtidigt som de fredar sekteriska kallare, de osanningsenliga. De smutskastar dem och svartmålar dem med lögner och påhitt. Var trovärdiga. Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Håll er till trovärdighet. Trovärdighet leder till rättfärdighet och rättfärdighet leder till paradiset. En man kommer att vara trovärdig till dess att han skrivs upp som trovärdig hos Allâh. Håll er borta från lögn. Lögn leder till synder och synder leder till Elden. En man kommer att ljuga till dess att han skrivs upp som lögnare hos Allâh.”1

Det finns folk som ljuger. Det är inte osannolikt att de skrivs upp som lögnare hos Allâh. Vad förväntar de sig? Det ädla sändebudet (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) varnade för fanatism för stammar och klaner. Djâbir bin ´Abdillâh säga:

I samband med ett slag tillsammans med Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam), slog en man från Utvandrarna en man från Hjälparna varvid Hjälparen sade: ”Hjälpare!” Utvandraren sade: ”Utvandrare!” Då sade Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam): ”Varför dessa ord från den förislamiska tiden?” De sade: ”Allâhs sändebud! En man från Utvandrarna slog en man från Hjälparna.” Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade: ”Lämna det. Det är ruttet.”2

Denna ruttenhet stinker numera dagens fanatism. Istället för att ungdomarna ska hålla sig till den sanna och tydliga metodiken, faller de för sekter och grupper. Det är en gåva från Allâh att vända ryggen åt allt detta. Detta land brukade vara splittrat och uppdelat i sekter, grupper och klaner. Varje klan var uppdelad och splittrad. Folk dödade och rånade varandra. Allâh enade denna halvö med detta goda och välsignade kall – ett kall till monoteismen, en enad dogm, en enad religion, ett enat samfund i enlighet med en enda metodik. Det är en gåva från Allâh (tabârak wa ta´âlâ).

1al-Bukhârî (6094) och Muslim (2607).

2Ahmad (3/392), al-Bukhârî (4905) och Muslim (2584).