Kvinnans vistelse i hemmet

Publicerad: 2010-07-03
Författare: Imâm ´Abdur-Rahmân bin al-Djawzî al-Hanbalî
Källa: Ahkâm-un-Nisâ’, sid. 46

 

En kvinna skall stanna hemma så mycket hon kan. Bara för att hon själv är säker, betyder det inte att andra inte kommer att sättas på prövning av henne.

Om hon nödställs till att gå ut, får hon endast göra det förutsatt att mannen tillåter henne och att hon klär sig anständigt. Hon skall gå på tomma platser och hålla sig borta från gator och marknader. Hon skall tänka på att folk inte skall höra hennes röst och att hon går på sidan av vägen och inte i mitten av den. Ismâ´îl bin Ahmad berättade för oss med sin berättarkedja från Abû Hurayrah (radhiya Allâhu ´anh) som berättade att Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Vägarnas mitt tillkommer inte kvinnan.”1

´Â’ishah (radhiya Allâhu ´anhâ) berättade att Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Det finns inte en kvinna som tar av sig sina kläder någon annanstans än i sin makes hem, utan att hon river sönder det som är mellan henne och hennes Herre.”2

1 Shu´b-ul-Îmân av al-Bayhaqî. Svag enligt as-Suyûti i ”al-Djâmi´ as-Saghîr”.

2 Abû Dâwûd (4009) och at-Tirmidhî (2803). Autentisk enligt al-Albânî i ”Sahîh Sunan Abî Dâwûd” (3/118).