Kvinnans pengar och mannens tillstånd

Imâm Muhammad Nâsir-ud-Dîn al-Albânî (d. 1420)

Silsilat-ul-Ahâdîth as-Sahîhah (2/405-406)

775 – Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

Kvinnan får inte lov att spendera något av sin egendom utan sin makes tillstånd.”

Rapporterad av Tammâm i ”al-Fawâ’id”, at-Tabarânî och Ibn ´Asâkir via autentiska håll från ´Anbasah bin Sa´îd, från Hammâd, från Djinâh, från Wâthilah, från Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam).

Hadithen återberättas från flera håll vilket gör att den är bekräftad. Vissa håll är till och med goda och autentiserade av al-Hâkim och adh-Dhahabî.

Denna hadith bevisar att kvinnan inte får göra något med sin privata egendom utan makens lov. Det bevisar bara mannens fullkomliga uppsyn över kvinnan som vår Herre (ta´âlâ) har privilegierat honom med. Det betyder dock inte att mannen – om han är en ärlig muslim – ska missbruka denna dom och förhindra sin maka från att spendera sin egendom på ett sätt som inte skadar dem. Denna rätt påminner om förmyndarens rätt där hans dotter inte får gifta sig utan hans tillstånd, men om han oskäligt nekar henne giftermål tas hennes fråga till den legitimerade domaren som får döma hennes fall. Detsamma gäller kvinnans egendom; om hennes make förhindrar henne från att spendera sin egendom på ett korrekt sätt, får domaren döma hennes fall. Det finns inget problematiskt i denna dom – det problematiska är människors missbruk av den.