Konceptet bakom ett fruktbart kall: uppriktighet och kunskap

Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade till ´Alî bin Abî Tâlib (radhiya Allâhu ´anh):

”Vid Allâh! Att Allâh vägleder en enda person genom dig är bättre för dig än röda kameler.”1

Med det här kallet har Allâh (djalla wa ´alâ) väglett många generationer. Det har fortsatt bära på berömvärda frukter och vara en upplyst väg som människorna vägleder sig av. Det har spritt sig till olika islamiska länder. Från det har generationer uppstått; de har vuxit upp med Tawhîd och dött med Tawhîd. Det är – om Allâh vill – tack vare den här imamen och reformatorn (Muhammad bin ´Abdil-Wahhâb). Så skall de lärda alltid vara överallt.

Detta kall har gett sina uppenbara frukter. Det är resultatet av uppriktigheten som det är baserat på. Det är ett uppriktigt kall. För övrigt finns det många kallare idag och myndigheter till kall och budget till kall, men resultatet är knappt. Det här kallet är uppriktigt och baserat på sann kunskap. Allâh (subhânah) sade till Sin profet Muhammad (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam):

قُلْ هَذِهِ سَبِيلِي أَدْعُو إِلَى اللّهِ عَلَى بَصِيرَةٍ أَنَاْ وَمَنِ اتَّبَعَنِي وَسُبْحَانَ اللّهِ وَمَا أَنَاْ مِنَ الْمُشْرِكِينَ

”Säg: ”Detta är min väg: jag uppmanar med klarsyn och insikt att dyrka Allâh – jag och de som följer mig. Fri är Allâh från brister – jag är inte från avgudadyrkarna!”2

Detta är sändebudets (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) och hans kallande anhängares väg. Klarsyn och insikt är kunskap. Kallaren måste kalla utmed kunskap, inte utmed okunnighet. Han skall kalla utmed kunskap. Han skall lära sig först. Den här imamen kallade inte förrän han hade skaffat sig mycket kunskap från sina samtida lärda i hemlandet och utrikes. Först efter att ha skaffat sig mycket kunskap och betraktat människornas tillstånd började han kalla till Allâhs religion ärligt och uppriktigt.

1al-Bukhârî (309) och Muslim (405).

212:108