Katastrofen på ash-Shawkânîs tid

Vet att den riktigt stora katastrofen är inte bara tillämpning av medel (التوسل) och berättigad medling, utan dogmen som många lekmän och även vissa lärde har om döda människor och rättfärdiga levande människor. De anser att de förmår utföra saker som bara kan utföras av Allâh (´azza wa djall). Slutligen har deras munnar sagt det deras bröst brukade undanhålla. Således tillber de dem ibland tillsammans med Allâh, ibland faktiskt bara dem. De ropar deras namn och högaktar dem som om de verkligen kan gagna och skada. De ödmjukar sig mer inför dem än vad de ödmjukar sig inför sin Herre när de ber och åkallar. Om inte detta är avguderi vet jag inte vad avguderi är för något. Om inte detta är otro finns ingen otro i världen.