Imâm Ismâ´îl bin Kathîr ad-Dimashqî (d. 774)

Tafsîr al-Qur’ân al-´Adhîm (2/16)

Allâh (´azza wa djall) sade:

يَسْأَلُونَكَ مَاذَا أُحِلَّ لَهُمْ قُلْ أُحِلَّ لَكُمُ الطَّيِّبَاتُ وَمَا عَلَّمْتُم مِّنَ الْجَوَارِحِ مُكَلِّبِينَ تُعَلِّمُونَهُنَّ مِمَّا عَلَّمَكُمُ اللّهُ

“De frågar dig vad som är tillåtet för dem. Säg: “All god, hälsosam föda är tillåten för er.” Också vad sådana djur fångar åt er som ni dresserar för jakt och lär något av det som Allâh har lärt er.”1

I och med att en hund kan äta av sitt jaktbyte, nämnde profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) en specifik dom kring det och sade:

“Ät inte om den har ätit. Jag fruktar att den jagade för sig själv.”

Hadîthen är bekräftad hos al-Bukhârî och Muslim.

Många lärde anser att hadîthen specificerar generaliseringen i versen som tillåter hundjakt och säger att bytet är otillåtet att äta om jakthunden har ätit av det.