Islamiskt förhållande till tiggaren

Allâh (tabârak wa ta´âlâ) sade:

الَّذِينَ يُنفِقُونَ أَمْوَالَهُمْ فِي سَبِيلِ اللّهِ ثُمَّ لاَ يُتْبِعُونَ مَا أَنفَقُواُ مَنًّا وَلاَ أَذًى لَّهُمْ أَجْرُهُمْ عِندَ رَبِّهِمْ وَلاَ خَوْفٌ عَلَيْهِمْ وَلاَ هُمْ يَحْزَنُونَ

”De som ger av vad de har för Allâhs sak och som inte låter gåvan följas av [stora ord om] frikostighet eller [uttryck] som sårar, skall få sin lön av sin Herre och de skall inte känna fruktan och ingen sorg skall tynga dem.”1

Frikostighet innebär att man påminner den fattige om vad man har gett honom och gjort för honom. Sårande ord är att exempelvis säga till den fattige:

”Hur många gånger skall du komma och tigga? Hur mycket skall du besvära mig? Du är ju fortfarande fattig!”

Allâh (ta´âlâ) sade:

وَلاَ خَوْفٌ عَلَيْهِمْ وَلاَ هُمْ يَحْزَنُونَ

”De skall inte känna fruktan och ingen sorg skall tynga dem.”

De skall inte befara att deras belöning går om intet eller känna sorg när de ser belöningen för välgörenheten. Allâh (´azza wa djall) sade:

قَوْلٌ مَّعْرُوفٌ وَمَغْفِرَةٌ خَيْرٌ مِّن صَدَقَةٍ يَتْبَعُهَآ أَذًى وَاللّهُ غَنِيٌّ حَلِيمٌ

”Ett vänligt ord och förståelse [för tiggarens elände] är bättre än en gåva, följd av förolämpningar. Allâh är Sig själv nog och [behöver inte gåvan]; Han är mild och överseende.”2

al-Hasan sade:

”Ett vänligt ord är ett fint ord.”

Det har sagts att det betyder att man antingen ger den fattige och ber Allâh välsigna det han får eller också låter bli att ge honom och ber för honom. Att ha förståelse syftar på att man inte vanhedrar tiggaren. Det har också sagts att det betyder att man skall förlåta tiggaren om han skulle förolämpa eller besvära en. Att säga ett fint ord till tiggaren och ha överseende med honom är bättre än att ge honom något och sedan förolämpa honom.

12:262

22:263