Imâm Muhammad bin ´Alî ash-Shawkânî (d. 1250)

Fath-ul-Qadîr (1/644)

Allâh (´azza wa djall) sade:

لِّلرِّجَالِ نَصيِبٌ مِّمَّا تَرَكَ الْوَالِدَانِ وَالأَقْرَبُونَ وَلِلنِّسَاء نَصِيبٌ مِّمَّا تَرَكَ الْوَالِدَانِ وَالأَقْرَبُونَ مِمَّا قَلَّ مِنْهُ أَوْ كَثُرَ نَصِيبًا مَّفْرُوضًا

”MÄN HAR rätt till en andel av vad föräldrar och nära anhöriga efterlämnar och kvinnor har rätt till en andel av vad föräldrar och nära anhöriga efterlämnar, vare sig det är litet eller mycket – en föreskriven andel.”1

Efter att Allâh (subhânah) nämnt domarna kring de faderlösas egendomar, fortsatte Han med arvsdomarna och tillvägagångssättet av arvsfördelning. Han (subhânah) nämnde kvinnorna för sig efter männen. Han sade inte att män och kvinnor tillsammans har rätt till en andel, dels för att understryka att kvinnorna har sina egna regler i sakfrågan, dels för att fördöma seden från den förislamiska tiden då kvinnorna saknade arvsrätt till fullo.