Inte skulle profeten söka skydd hos en skapelse

Att tolka Allâhs ansikte som en självrådande belöning är en av de största falskheterna. Språket accepterar inte alls en sådan tolkning. Det har rapporterats autentiskt att profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) bad skydd via Allâhs ansikte och sade:

”Jag söker skydd i Ditt givmilda ansikte mot att Du vilseleder mig. Det finns ingen sann gud utom Du, den Levande som inte dör; men både djinner och människor dör.”

Rapporterad av Abû Dâwûd och andra.

I at-Tâ’if sade han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) bland annat:

”Jag söker skydd i Ditt ansikte som har lyst upp mörkret.”1

Inte skulle Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) söka skydd hos en skapelse!

När versen:

قُلْ هُوَ الْقَادِرُ عَلَى أَن يَبْعَثَ عَلَيْكُمْ عَذَابًا مِّن فَوْقِكُمْ

”Säg: ”Han är den som har makt att låta ett straff drabba er ovanifrån…”

uppenbarades, sade han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam):

”Jag söker skydd i Ditt ansikte.”

och:

أَوْ مِن تَحْتِ أَرْجُلِكُمْ

”… eller underifrån…”2

sade han:

”Jag söker skydd i Ditt ansikte.”3

1at-Tabarânî (14764). Svag enligt al-Albânî i ”adh-Dha´îfah” (6/486).

26:65

3al-Bukhârî (4628).