Inte ens den lärde skall gå ut med dem

Fråga 55: Vad är domen för att sitta och gå ut med Djamâ´at-ut-Tablîgh för att veta vilka fel de har?

Svar: Bröder! Läs Salafs böcker för att få svar på den frågan. De tillät inte sittningar med Ahl-ul-Bid´a. Om de därtill kallade till sina innovationer tog de inte ens emot en hadîth från dem, de bad inte bakom dem, de varnade för umgänge med dem och de befallde att de bojkottas. Helt säkert hör Djamâ´at-ut-Tablîgh till dem som månar mest om att kalla människorna till innovationer samt bekriga Salafs metodik.

Ni har sett hur många sådana frågor Ibn Bâz fick. Han anklagade dem för avguderi, myter och innovationer. Han varnade för utgångar med dem om inte personen var lärd som lärde dem och tog bort dem från deras villfarelse. Vi respekterar Shaykh Ibn Bâz men jag säger att inte ens den lärde skall gå ut med dem. Ty de underkastar sig inte någon som går ut med dem. Deras mål är att leda honom och använda honom som ett lockbete för att få med sig folk. De refererar aldrig till någon annan. Det har bevisats flera gånger.

Förra veckan ville de att en broder gick ut med dem. Han ursäktade sig, men de fortsatte att tjata på honom. Han berättade för dem att han kommer att kritisera dem för deras fel och att han inte klarar av att tiga om dem. Trots det välkomnade de honom hjärtligt. Så han gick ut med dem. När de började tala märkte han att de gjorde fel varpå han korrigerade dem. Följaktligen bad de honom på ett mycket mjukt och artigt sätt att återvända, vilket han också gjorde. Sedan begav han sig till deras ledare, Sa´îd Ahmad, här i al-Madînah och berättade för honom vad som hade hänt. Han sade:

”Ja. När du går ut med dem skall du varken kritisera eller protestera.”

Precis som Sûfiyyah och alla andra sekter. Du får inte ha en invändning. Det är Sûfiyyahs metodik. Protestera inte, annars blir du utkastad. Stackars den som säger ifrån, oavsett om han är från dem eller utomstående. Varför det? Därför att lögnaren vill uppfostra människorna utmed falskheten och attrahera dem med falskheten.

Därtill tror Djamâ´at-ut-Tablîgh på panteism och panenteism. De besitter avguderi och villfarelser. Det har skrivits tiotals böcker om deras villfarelser. Om vi inte tror på det som skrivs om Djamâ´at-ut-Tablîgh kan vi inte heller tro på vad som skrivs om Râfidhah, Khawâridj, Mu´tazilah, judarna och nasaréerna. Då kan vi lika gärna beljuga allt som Ahl-us-Sunnahs imamer har skrivit om lögnarna. Beljug Shaykh Hamûd [at-Tuwaydjirî] som är en av islams imamer. Beljug Taqiyy-ud-Dîn al-Hilâlî. Beljug de pålitliga lärda som levde förr.

Deras sex principer blottar dem. Varje Tablîghî anser att bönen är en princip. Berätta för honom att sändebudet (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Be liksom ni har sett mig be.”1

Ta upp händerna. Ge honom hundra bevis för att händerna skall lyftas upp. Han kan aldrig ändras. Försök stå häl mot häl med honom. Han kommer att fly från dig, liksom Anas (radhiya Allâhu ´anh) sade:

”Om du hade velat göra det i dag skulle du sett hur de flyr som en motspänstig mula.”2

Försök få honom att be liksom Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) bad. Han kommer aldrig att underkasta sig.

Presentera Salafs dogm för honom. Han kan inte acceptera den så länge inte Allâh benådar honom.

Låt honom följa Ahl-us-Sunnah wal-Djamâ´ahs lära när det kommer till metodik, kall och pedagogik. Det går inte. De hör till dem som har svårast med att acceptera sanningen.

Vad är bra med att gå ut med dem om detta är deras tillstånd, dogm och förståelse? Hur gagnas de av den som går ut med dem? Tveklöst kommer han som går ut med dem att komma till skada.

1al-Bukhârî, Muslim och Ahmad. Den nämns i ”Irwâ’-ul-Ghalîl” (213).

2Ibn Abî Shaybah (3524). Autentisk berättarkedja enligt al-Albânî i ”Silsilat-ul-Ahâdîth as-Sahîhah” (31).