Inte ens arabiskan godtar den dogmen

Angående Mu´tazilah och Djahmiyyah, så säger de att Allâhs (ta´âlâ) tal betyder att Han skapar ett tal i något, inte att talet upprätthålls av Honom.

Enligt Ibn Taymiyyah går den teorin emot Qur’ânen, Sunnah och muslimernas samstämmighet, än mer det arabiska språket. Enligt arabiskan beskrivs man inte med något som man har skapat i något annat. Man säger exempelvis inte om den som skapar en rörelse i en kropp att det är han som rör på sig. Nej, det är kroppen som rör på sig. Så om Hans (ta´âlâ) tal inte upprätthålls av Hans essens och är istället skapat i något annat och frånskilt från Honom, så är det omöjligt att Han beskrivs med det talet. I så fall tillskrivs talet den som uttalar det. Det är den som äger en egenskap eller gör en handling som tillskrivs dem och ingen annan. Så om Allâh skapar kunskap, förmåga eller tal på ett ställe, så ägs de av det stället som de har skapats i. I så fall är det det stället som är vetande, förmögen och talande. Då är de inte Allâhs egenskaper, utan Hans skapelser.