Innovativt antagande

Många bröder från Ahl-us-Sunnah antar att varje lärd som blir frågad måste svara alla frågeställare med en föreläsning utifrån Qur’ânen och Sunnah. Det antagandet är innovativt. Det är en innovation som motstrider Salafs metodik. Då Salaf blev frågade citerade de Qur’ânen och Sunnah. Men när svaret var byggt på egna omdömen och vetskap om regler och principer som de kunde till skillnad från andra, gav de sina egna åsikter. Hur skall då frågeställaren förhålla sig till det svaret? Allâh (ta´âlâ) sade:

فَاسْأَلُواْ أَهْلَ الذِّكْرِ إِن كُنتُمْ لاَ تَعْلَمُونَ

Fråga Påminnelsens folk, om ni inte vet det.”1

Varje frågeställare har en plikt i att fråga en lärd. Den lärde är skyldig att svara. Svaret varierar emellertid. Ibland kräver det bevisning. Om beviset är tydligt och frågeställaren begriper svaret vill säga. Ibland är frågeställaren lekman och förstår bara kortfattade svar som ”förbjudet”, ”tillåtet”, ”obligatoriskt”, ”bönen är ogiltig”, ”bönen är giltig” och så vidare. Det är detta som måste detaljeras eftersom vi är ålagda att tala utefter människors förståelse.

Här klargörs frasen jag alltid talar om kring vårt kall: Qur’ânen, Sunnah och Salaf. Ty via deras metodik känner vi till dessa precisa och detaljerade svar.

116:43