Innovation leder till avguderi

Imâm Sâlih bin Fawzân al-Fawzân

Sharh Ighâthat-il-Lahfân (48)

Imâm Ibn-ul-Qayyim (rahimahullâh) sade:

”Människor dras ju till uppfyllda ärenden och hävda nödfall. De hör hur en viss grav är medicin och beprövad. Satan går vänligt fram i sitt kall. Först kallar han honom till åkallan vid graven, varpå slaven står vid graven och åkallar passionerat, kuvat och ödmjukt. Följaktligen bönhör Allâh honom för vad han upplever i sitt hjärta, inte för att han står vid en grav; Han hade bönhört honom om han åkallat Honom i puben, bryggeriet, badhuset eller marknaden. Ignoranten tror däremot att graven spelar roll i hans bönhörelse.”1

Först uppmanar Satan honom att åkalla Allâh vid en grav. Åkall vid gravar är innovation om den åkallade så är Allâh. Innovation leder honom till avguderi. I det här fallet åkallar han Allâh, inte graven. Hans bön bönhörs varvid han tror att anledningen är hans stånd vid graven:

أَمَّن يُجِيبُ الْمُضْطَرَّ إِذَا دَعَاهُ وَيَكْشِفُ السُّوءَ وَيَجْعَلُكُمْ خُلَفَاء الْأَرْضِ أَإِلَهٌ مَّعَ اللَّهِ قَلِيلًا مَّا تَذَكَّرُونَ

”Vem är Den som bönhör den betryckte som ropar till Honom i nöd och befriar denne från det onda, och vem är Den som har låtit er ta jorden i besittning? Kan det finnas en sann gud vid sidan av Allâh? Lite är vad ni ägnar någon eftertanke.”2

Allâh bönhör den nödställde om han så är otrogen, ty han tillber Honom uppriktigt i tid av svårigheter – och Allâh bönhör honom.

1Ighâthat-ul-Lahfân (1/157-158).

227:62