Innebörden av en troende slav som skall friges i bot

Allâh (tabârak wa ta´âlâ) sade:

وَمَن قَتَلَ مُؤْمِنًا خَطَئًا فَتَحْرِيرُ رَقَبَةٍ مُّؤْمِنَةٍ وَدِيَةٌ مُّسَلَّمَةٌ إِلَى أَهْلِهِ إِلاَّ أَن يَصَّدَّقُواْ

Den som av misstag har dödat en troende skall befria en troende slav och betala blodspengar till den dödes närmaste, om de inte i en anda av försoning avstår från sin rätt.”1

Ibn Djarîr, Ibn-ul-Mundhir och Ibn Abî Hâtim rapporterade från Ibn ´Abbâs som sade:

”En troende slav innebär en slav som begriper tron och ber. Varje slav som nämns odetaljerat i Qur’ânen är troende. Det är tillåtet att frige ett barn och uppåt så länge slaven inte är kroniskt sjuk.”

´Abd bin Humayd, Abû Dâwûd och al-Bayhaqî rapporterade via Abû Hurayrah som sade:

En man kom med en svart slavinna till profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) och sade: ”Allâhs sändebud! Jag är skyldig att frige en troende slav.” Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade till henne: ”Var är Allâh?” Hon pekade med sitt pekfinger upp mot himlen. Han frågade henne: ”Vem är jag då?” Hon pekade med sitt pekfinger på Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) och sedan upp mot himlen. Det vill säga, du är Allâhs sändebud. Han sade: ”Frige henne. Hon är förvisso troende.”2

Hadîthen har även rapporterats från andra håll. Muslim rapporterar den i ”as-Sahîh” via Mu´âwiyah bin al-Hakam as-Sulamî.

14:92

2Ahmad (7893), Abû Dâwûd (3284) och Ibn Khuzaymah i ”at-Tawhîd” (81-82). Ahmad Shâkir sade:

”Dess berättarkedja är autentisk.” (Musnad-ul-Imâm Ahmad (8/23))