Inget behov av massa citat

Shaykh-ul-Islâm Ahmad bin Taymiyyah (rahimahullâh) sade:

Abû ´Umar bin ´Abdil-Barr sade:

Vi har rapporterats om att Mâlik bin Anas, Sufyân ath-Thawrî, Sufyân bin ´Uyaynah, al-Awzâ´î och Ma´mar bin Râshid sade om egenskapsrelaterade hadîther: ”Framför dem ordagrant.”

Abû ´Umar sade också:

Det som pålitliga återberättare framför från profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) eller följeslagarna (radhiya Allâhu ´anhum) är kunskap som ska efterlevas. Allt senare som saknar grund i deras budskap är innovation och villfarelse.”

Också sade han:

Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

Vår Herre (tabârak wa ta´âlâ) stiger varje natt ned till den nedersta himlen när en tredjedel återstår av natten och säger: ”Vem tillber Mig så att Jag må besvara honom? Vem frågar Mig så att Jag må ge honom? Vem ber Mig om förlåtelse så att Jag må förlåta honom?”1

Denna hadîth är bekräftad och dess berättarkedja är autentisk. Ahl-ul-Hadîth är inte oense om dess äkthet. Den har återberättats från många håll och på olika sätt. Pålitliga återberättare har rapporterat den från profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam).

Hadîthen bevisar också att Allâh (´azza wa djall) är i höjden, ovanför tronen och de sju himlarna, vilket Samlingen säger. Den är deras bevis mot Mu´tazilah och Djahmiyyah som säger att Allâh (´azza wa djall) är överallt och inte ovanför tronen. Beviset för att Ahl-ul-Haqq har rätt är Allâhs (´azza wa djall) ord:

الرَّحْمَنُ عَلَى الْعَرْشِ اسْتَوَى

Den Nåderike har rest Sig över tronen.”2

إِلَيْهِ يَصْعَدُ الْكَلِمُ الطَّيِّبُ وَالْعَمَلُ الصَّالِحُ يَرْفَعُهُ

De goda orden stiger upp till Honom och den goda handlingen upphöjer dem.”3

يَخَافُونَ رَبَّهُم مِّن فَوْقِهِمْ وَيَفْعَلُونَ مَا يُؤْمَرُونَ

De fruktar sin Herre ovanför dem och gör vad de är befallda att göra.”45

Sedan sade han:

”Sakfrågan är så bekant för alla sorters människor att man inte behöver nämna en massa citat. Ty det är en självklarhet som ingen muslim har ifrågasatt eller fördömt dem för.”

KOMMENTAR

Han sade inte så utav ovilja utan för att de hade en naturlig vetskap om ämnet.

1al-Bukhârî (7494) och Muslim (758).

220:5

335:10

416:50

5at-Tamhîd (7/128-129).