Inget äktenskap utan förmyndare

Publicerad: 2007-10-09
Författare: Imâm Bahâ’-ud-Dîn al-Maqdisî
Källa: al-´Uddah fî Sharh al-´Umdah (2/9-12)

 

Ibn Qudâmah sade:

“”Ett äktenskap är inte giltigt utan förmyndare (Walî) och två Muslimska vittnen.””

”Beviset är ´Â’ishahs hadîth från profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) som sade:

“”Ett äktenskap är inte giltigt utan förmyndare.””[1]

Imâm Ahmad sade:

””Denna hadîth är autentisk.””

Vad beträffar två muslimska vittnen, är beviset profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) ord:

“”Ett äktenskap är inte giltigt utan förmyndare och två hederliga vittnen.”” [2]

Att vara vittne kräver att vissa villkor uppfylls:

Det första:– Hederlighet. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Och två hederliga vittnen.”

Det andra – Att det är två män. az-Zuhrî sade:

“”Sunnah har beslutat att kvinnor inte får vittna vid straff, äktenskap eller skilsmässa.”” [3]

Det tredje – Pubertet. Ett minderårigt barn har ingen rätt att vittna.

Det fjärde – Förstånd. Galna och småbarn har ingen rätt att vittna.

Ibn Qudâmah sade:

“Den som först och mest har rätt att gifta bort den fria kvinnan, är hennes fader. Därefter hennes farfar. Därefter hennes son. Därefter hennes sonson. Därefter de som är närmast henne i släkten. Därefter den som har frigjort henne. Därefter den som är närmast honom ur hans släkt. Därefter makthavaren.”

Hennes fader är den som först har rätt att gifta bort den fria kvinnan eftersom han älskar och bryr sig om henne mest, och för att det är han som har hand om hennes egendom när hon når giftasvuxen ålder.

Hennes farfar för att även han är en fader.

Hennes son för att han är hederlig från hennes familj och för att han har hand om hennes äktenskap som hennes fader. Sonen kommer före resten av familjen eftersom han är närmast henne och har starkast band med henne.

Därefter är det hennes helbror från hennes föräldrar.

Därefter är det hennes halvbror från hennes faders sida eftersom helbrodern kommer före halvbrodern vid arv och sålunda även inom myndighet.

De som är närmast henne i släkten skall ske enligt arvsordningen.

Vad gäller ”makthavaren”, så är det baserat på profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) ord:

“”Om det uppstår dispyter [4] , är makthavaren förmyndare till den som ingen förmyndare har.”” [5]

Ibn Qudâmah sade:

“Alla dessa individer kan vikarieras av en ställföreträdare (Wakîl). Det är inte giltigt att någon gifter bort kvinnan om det finns någon som är närmare henne än den förste förutom om det rör sig om ett barn, en galen människa, en person som har en annan religion, en person som förbjuder kvinnan att gifta sig eller en person som är långt borta.”

Alla dessa individer kan vikarieras av en ställföreträdare (Wakîl) även om de är tillgängliga. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) lät Abû Râfi´ vara ställföreträda när han gifte sig med Maymûnah och detsamma gjorde ´Amr bin Umayyah när han gifte sig med Umm Habîbah.

Det är inte tillåtet att någon gifter bort kvinnan om det finns någon som är närmare henne än den förste eftersom det handlar om äktenskap och på så sätt kommer domarna rörande dess skilsmässa eller arv inte att gälla.

Förutom om det rör sig om ett barn, en galen människa, en person som har en annan religion, en person som förbjuder kvinnan att gifta sig eller en person som är långt borta. Om den nära förmyndaren besitter dessa egenskaper, gifts hon bort av den som är längre bort än den förste.


[1] Abû Dâwûd (2185), at-Tirmidhî (1101) och Ahmad (6/260).

[2] ad-Dâraqutnî (3/225) och al-Bayhaqî (7/125).

[3] Ibn Abî Shaybah (1/580).

[4] az-Zarakhshî sade: ”Det betyder – och Allâh vet bättre – om äktenskapet hindras.” (Sharh az-Zarakhshî (4/20))

[5] Abû Dâwûd (283), at-Tirmidhî (1101) och Ahmad (6/2606)).