Ingen Hizbiyyah i islam

En student skall hålla sig borta från sektväsen och partianda på så sätt att han älskar och hatar för en viss grupp eller ett visst parti. Det råder inga som helst tvivel om att det motstrider Salafs metodik. Salaf hade ingen partianda. De var en enda grupp. Alla höll sig till Allâhs (ta´âlâ) ord:

هُوَ سَمَّاكُمُ الْمُسْلِمينَ مِن قَبْلُ وَفِي هَذَا

”Det är Han som i gången tid och i denna [Skrift] har kallat er ”muslimer”.”1

Det får inte finnas någon partianda, mångfald, kärlek eller något hat för något annat än det som nämns i Qur’ânen och Sunnah.

Det finns människor som har partianda till en viss grupp. De erkänner en viss metodik och letar efter bevis för den, som i själva verket kan vara bevis mot den eller också för den, försvarar den och anser alla andra vara vilsna om de så skulle vara närmre sanningen. De kör utmed principen ”den som inte är med mig är mot mig”. Den här principen är vidrig. Vissa människor säger att man är mot dem om man inte är med dem. Men det finns faktiskt en mellanväg där man slipper att vara med dig eller mot dig. Om han är mot dig för sanningens skull får han vara det. Då är han i själva verket med dig, ty profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Hjälp din broder såväl den förtryckande som den förtryckte.”

Förtryckaren hjälps så att han slutar förtrycka. Det finns alltså ingen partianda i islam. När sekterna dök upp bland muslimerna och metodikerna blev mångfaldiga och samfundet blev splittrat, började de anse andra vara vilsna och baktala varandra. Det är obligatoriskt att allt det upphör. Nu finns det vissa som söker kunskap hos en viss Shaykh. De stödjer denna Shaykh i rätt och fel. De anser att alla andra är vilsna och innovatörer. De anser att deras Shaykh är den lärde som rättar till saker och ting. Alla andra är enligt dem okunniga eller också sabotörer. Detta resonemang är ett stort fel. Ta emot sanningen från alla håll. Om du känner dig bekväm med en viss person skall du hålla dig till honom. Det betyder dock inte att du skall stödja honom i rätt och fel, anse andra vara vilsna, se ned på andra och så vidare. Det är fel.

1 22:78