Imâm Muhammad bin Sâlih bin ´Uthaymîn (d. 1421)

Sharh Sahîh al-Bukhârî (3/213-214)

al-Bukhârî (rahimahullâh) sade:

83 – Lyftning av händer i samband med första Takbîr sker tillsammans med bönens inledning

735 – ´Abdullâh bin Maslamah berättade för oss, från Mâlik, från Ibn Shihâb, från Sâlim bin ´Abdillâh, från sin fader som sade:

”Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) lyfte sina händer i höjd med sina axlar när han inledde bönen, när han läste Takbîr inför Rukû´ och när han lyft sitt huvud efter Rukû´ varvid han också sade:

سَمِعَ اللهُ لِمَنْ حَمِدَه رَبَّنَا وَ لَكَ الْحَمْدُ

”Allâh bönhör den som lovprisar Honom. Vår Herre! Och Dig tillkommer lov och pris!”

Han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) gjorde inte så i Sudjûd.”1

Det bevisar att man inte ska göra så i Sudjûd, vilket är den ansedda åsikten. Visserligen har det rapporterats att ”profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) lyfte sina händer varje gång han gick ned och varje gång han gick upp”2, men återberättaren tycks ha sagt fel. Det förefaller att han egentligen ville säga att ”profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade Takbîr varje gång han gick ned och varje gång han gick upp” men råkade istället säga ”lyfte sina händer”. Vad som intygar det är att Ibn ´Umars hadith konstaterar att profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) inte lyfte händerna varje gång han gick upp och ned – och den återberättas hos al-Bukhârî och Muslim till skillnad från den andra, vilket betyder att den är mer autentisk. Inte heller kan man säga att den andra hadithen har företräde eftersom den bekräftar medan Ibn ´Umars dementerar – och det bekräftande går före det dementerande. Ty Ibn ´Umars dementi är i själva verket en bekräftelse eftersom han värnade om profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) bön och efterlevde den.