Imâm Muhammad bin Jarîr at-Tabarî

Publicerad: 2009-09-07
Författare: Shaykh Muhammad bin Jamîl Zînû
Källa: “Kayfa nafham-ul-Qur’ân?” 125-127

 

Hans fullständiga namn är Abû Ja´far Muhammad bin Jarîr bin Yazîd bin Kathîr bin Ghâlib at-Tabarî. Han är utan tvekan en väl beryktad och framstående lärd i hadîth, Tafsîr, Fiqh och historia. Han föddes i Tabarastan år 224 H och påbörjade sin resa i strävan efter kunskap vid tolv års ålder. Han reste till Misr (Egypten), Shâm (Syrien), Irak och slog sig slutligen ned i Baghdad där han kvarblev tills hans själ fördes bort. Hans status som lärd är så pass upphöjd att han refereras till och litas på. Han erhöll kunskap till en nivå som ingen samtida av hans like nådde.

Naturligtvis så hade han memoriserat Qur’ânen, blivit väl införstådd med dess meningar, regler, begränsningar och andra ämnen som är relaterade till Qur’ânen. Han en beryktad lärd i hadîth; de autentiska och svaga, de upphävda och deras ursprungliga berättar kedjor. Han hade kunskap om Följeslagarnas, de efterkommande och de som kom efter deras utsagor. Kunskap om lagar och begränsningar, frågor gällande tillåtet och förbjudet och andra områden. Likaså var han lärd i historia och händelser anknutna till människor från det förgångna, till en sådan utsträckning att han sammanställde en berömd bok med titeln “Kungar och nationers historia”, och hans bok i ämnet Tafsîr med namnet “Jâmi´-ul-Bayân fî Ta’wîl-il-Qur’ân.

Ibn Jarîr var framstående i ämnesoråden som de olika sätten att recitera Qur’ânen, Tafsîr, hadîth, Fiqh och historia, och därav skrev han böcker om flertalet teman och ämnen. Bland dem tillhör hans bok i historia “Kungar och nationers historia”, hans bok “Reciterandet av Qur’ânen”, boken om Meningskiljaktigheter hos dem lärda, även Följeslagarnas och de efterföljandes historia och hans bok i ´Aqîdah som heter Klargörandet av Religionens fundamentala beståndsdelar och flertalet andra böcker. Endast ett litet antal av dessa böcker har överlevt tidens påfrestningar och det är hans böcker i Tafsîr, historia och ´Aqîdah. adh-Dhahabî sade om honom i as-Sîr,

“Han tillhörde dem unika lärda av sin tid i kunskap, intelligens och var en som skrev flertalet böcker. Det är sällan man ser någon av hans like. “

Ibn Jarîr anses vara en fadersfigur bland de lärda i Tafsîr, såväl som i ämnet historia, som adh-Dhahabî nämner,

“Han var en ledare i ämnet Tafsîr, en Imâm i Fiqh, Ijmâ´ och meningskiljaktigheter hos de lärda. En milstolpe i ämnet historia och forna generationers leverne. Han var kunnig i reciterandet av Qur’ânen och i dess språk såväl som andra frågor.”

al-Khatîb al-Baghdâdî berättar,

“Jag hörde ´Alî bin ´Ubaydullâh al-Laghawî berätta att Ibn Jarîr tillbringade fyrtio år i skrivandet av sin Tafsîr, och skrev fyrtio sidor om dagen. Han sade att Abû Hâmid al-Isfarânî, en Faqîh, sade,

“Även om någon skulle resa till Kina for att erhålla Muhammad bin Jarîr’s Tafsîr, så skulle det inte vara mycket till ansträngning” eller så sade han något liknande. Orsaken till hans höga status är i grund och botten hans ofantliga kunskap och hans Tafsîr visar precis som andra arbeten detta. Han avled år 310 H, må Allâh vara barmhärtig mot honom.

Metodiken i hans Tafsîr, Jâmi´-ul-Bayân
fî Ta’wîl-il-Qur’ân

Då det gäller hans Tafsîr, så är det en av de tidigaste, men ej den tidigaste av de böcker som skrevs enbart för ämnet Tafsîr, och anses vara en av de starkaste böcker såväl som bland de mest berömda. Den har gjort sig väl förtjänt som den huvudsakliga referens källan som hänvisas till i ämnet Tafsîr, av både lärda såväl som vanliga muslimer. Ibn Taymiyyah säger,

“Den tillhör de bästa böckerna baserade på berättelser och är säkerligen den högsta av dem i status.”

Boken följer Tafsir-un-Naqlî-metodiken, d v s berättar och sammanställer alla relevanta utsagor från Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam), Följeslagarna och de lärda efter dem i sättet att förklara varje specifik vers. Han nämner även lager och begränsningar som resulterat från varje vers och extrapolerar domar, såväl som att nämna lärda före hans utsagor och överensstämmer med de olika Salaf’s utsagor, samt tillhandahåller en lång akademisk studie av frågor. Individer som Imâm Ibn Khuzaymah värdesatte den så högt, att efter att ha läst den under flertalet år, sade,

“Jag har granskat den från dess början till slut och känner inte till någon på denna jord mer kunnig än Ibn Jarîr.”

Ibn Jarîr lade även stor vikt vid att diskutera de olika sätten att recitera Qur’ân på, och nämnde samtidigt deras olika betydelser och förkastade de sätt att recitera på som ej var vanliga. Han nämnde också, precis som många andra Mufassirûn (Qur’ân-tolkare), de språkliga grammatiska permuteringarna och diskuterade deras tillämpningar och dess effekt på Tafsîr.