Ignorans eller mental störning

De tvångstankar som inte annullerar bönen är åtminstone föraktfulla, avvikelse från Sunnah och illvilja mot Allâhs sändebuds (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) väg och hans följeslagares metod.

Måhända höjer tvångstänkaren rösten så att han stör sin granne varpå folk börjar förtala honom. Därmed slår han flera flugor i en smäll: han lyder Satan, avviker från Sunnah, innoverar, torterar sig själv, slösar tid, sysselsätter sig med något som reducerar hans belöning, mister nyttigheter, utsätter sig själv för förtal och lurar ignoranten såtillvida att denne tror att tvångstänkaren gör bara så för att det är bra. Han tänker dåligt om Sunnah och tycker att den är otillräcklig. Han försvagar sin själ för Satan som i sin tur får stark lust på den och intalar den överdrift för att straffa honom och bibehålla honom i okunnighet och mental störning. Abû Hâmid al-Ghazâlî och andra sade att tvångstankar beror antingen på okunnighet om föreskriften eller också på mental störning. Bådadera hör förvisso till de största bristerna och defekterna.