Ibrâhîms prov

Imâm Muhammad bin ´Alî ash-Shawkânî (d. 1250)

Fath-ul-Qadîr (1/218)

Allâh (tabârak wa ta´âlâ) sade:

وَإِذِ ابْتَلَى إِبْرَاهِيمَ رَبُّهُ بِكَلِمَاتٍ فَأَتَمَّهُنَّ قَالَ إِنِّي جَاعِلُكَ لِلنَّاسِ إِمَامًا

”Och Ibrâhîm sattes på prov av sin Herre som han fullgjorde. Han sade: ”Jag skall göra dig till ett föredöme för människorna.”1

Då det inte finns något autenticerat eller giltigt bevis från Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) som specificerar detta prov, har vi bara rätt att säga att provet nämns av Allâh (ta´âlâ) från och med:

إِنِّي جَاعِلُكَ لِلنَّاسِ إِمَامًا

Jag skall göra dig till ett föredöme för människorna.”

till slutet av de relevanta verserna. Det klargör provet. Ett annat alternativ är att förtiga och överlåta den vetskapen till Allâh (subhânahu wa ta´âlâ). Visserligen har vissa följeslagare, däribland Ibn ´Abbâs, specificerat provet, men följeslagarnas utsagor utgör inget bevis, än mindre någon annans. Och även om vi skulle säga att dessa utsagor inte kan sägas utifrån egen slutsats och att de har samma dom som profetiska uttalanden, är de så pass olikartade att det är omöjligt att efterleva dem. Till och med en enda följeslagare kan ha flera teorier om det provet, vilket jag bland annat har citerat Ibn ´Abbâs om. Hur ska det då vara möjligt att efterleva allihopa? Därmed inser du svagheten i den teori som förespråkar generalisering av allt som har nämnts, ty det fordrar att Allâhs tal tolkas med svaga, motsägelsefulla och bevislösa uttalanden.

12:124