Ibn Farrûkhs hårdhet mot Ahl-ul-Bid´ah

Han hette Abû Muhammad ´Abdullâh bin Farrûkh al-Fârisî al-Khurâsânî och det sägs al-Yamâmî. Han föddes i Andalusien 115 och dog 175 i Egypten.

Han var tillsammans med Mâlik och tog Fiqh från honom utan att följa honom blint. Han följde det som han själv ansåg vara korrekt och forskade bland bevisen. Han var en from dyrkare som vägrade domaryrket.

Ibn Hadjar sade:

”Han var tillförlitlig som dock gjorde fel [i återberättelserna].”

Han blev frågad om Mu´tazilah och svarade:

”Varför frågar du om Mu´tazilah? Må Allâhs förbannelse vila över Mu´tazilah innan Domedagen och på Domedagen och efter Domedagen och i all evighet.”

Då sade personen:

”Finns det rättfärdiga människor bland dem?”

Han svarade:

”Ve dig! Finns det rättfärdiga människor bland dem?”

När det var dags för begravningsbönen för Ibn Sakhr al-Mu´tazilî sade han:

”Alla levande dör. Hämta mitt riddjur.”

Han red iväg utan att be för honom.

Han ansåg det vara tillåtet att göra uppror mot orättvisa ledare om man kom upp i samma antal som muslimerna vid Badr. När han begav sig till Egypten med människorna i ryggen vände han sig om och sade:

”Vittna om att jag har tagit tillbaka åsikten om att göra uppror mot orättvisa ledare.”

Han ångrade sig därmed inför Allâh.

Abû Bakr al-Mâlikî nämnde hans bok ”ar-Radd ´alâ Ahl-il-Bid´a” i sin bok ”Riyâdh-un-Nufûs”. al-Qâdhî ´Iyâdh antydde i boken ”Tartîb-ul-Madârik” att han skrev den boken till Mâlik och att Mâlik svarade med vilka villkor som avvisaren av Ahl-ul-Bid´a måste uppfylla.