Ibn ´Uthaymîns åsikt om fotografier

Publicerad: 2010-03-30
Författare: Imâm Muhammad bin Sâlih bin ´Uthaymîn (d. 1421)
Källa: ash-Sharh al-Mumti´ (2/199-200)

 

Till sist återstår att vi betraktar de fem domarna för fotografier som beror på avsikten bakom dem.

Om avsikten är förbjuden, är även handlingen förbjuden.

Om avsikten är obligatorisk, är även handlingen obligatorisk. Ibland är det obligatoriskt att fotografera och i synnerhet att filma. Om vi ser en person utföra ett brott som berör mänskliga rättigheter, som mord och liknande, och det enda sättet att bekräfta det är via fotografering, blir det obligatoriskt att fotografera. Detta gäller särskilt i frågor som preciserar fallet noggrant. Medel har trots allt avsiktens dom. Detsamma gäller i fall vi fotograferar en person för att fastställa hans personlighet så att han inte anklagas falskt för något. Även detta är tillåtet och fordrat.

Och om vi fotograferar för att njuta av att titta på bilden, så är det tveklöst förbjudet. Ett exempel på det är fotografier som minne. Vi säger inte att detta inte är bilder. Naturligtvis är det bilder. Om vi har dessa bilder, hamnar vi under hotet att änglarna inte kommer in i ett hus i vilket det finns bilder.