Ibn ´Uthaymîn om uppror med köksknivar mot pansarvagnar

Publicerad: 2012-03-03
Talare: Imâm Muhammad bin Sâlih bin ´Uthaymîn (d. 1421)
Källa: Liqâ’ al-Bâb al-Maftûh (94 B)
Datum: 1416-01-03/1995-06-01

 

Fråga: Det har bekräftats att profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Den som dör utan löfte om tro och lydnad till någon, dör den hedniska tidens död.”

Det är allmänt känt att de flesta, muslimska länderna inte lever upp till detta i dag och att man inte lovar någon tro och lydnad. Det beror på flera orsaker som politiskt förestående, revolter och så vidare. Hur undkommer muslimerna i de länderna denna synd och detta hot?

Svar: Enligt de lärda är löfte om tro och lydnad inget varje individ personligen måste ge. Det är allmänt känt att det finns folk i länderna som inte vill ha någon över sig. Men om makthavaren tar makten, har löfte om tro och lydnad fullbordats. I detta fall är det inte tillåtet att göra uppror mot honom. Det finns bara ett undantag som profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) gjorde när han sade:

”Förutom om ni ser en klar och tydlig otro som ni har bevis för från Allâh.”

Han sade ”Förutom om ni ser”. Synen uppnås antingen via ögonen eller hjärtat som står för kunskapen. Detta betyder att vi inte handlar utmed aningar, uppskattningar och sannolikhetsläror. Vi måste alltså vara övertygade.

Därtill skall vi se otro och inte synder. Om makthavaren är den störste syndaren som dricker sprit och gör andra synder så länge han inte lämnar islam, är det inte tillåtet att göra uppror mot honom. Nackdelarna av att göra uppror mot honom är mycket större än hans synder.

Därpå sade han ”klar och tydlig”. Det betyder att den skall vara uttrycklig. Otron måste vara klar och uppenbar som ingen tvivlar på. Exempel på det är att han kallar till att avskaffa föreskriften, lämna bönen och annan typ av klar otro som inte kan misstolkas. Om otron däremot kan misstolkas, får man inte göra uppror även om vi själva skulle anse det vara otro medan andra inte gör det. I detta fall får man inte göra uppror mot honom då otron inte är klar och tydlig.

För det fjärde skall vi ha bevis från Allâh:

”Förutom om ni ser en klar och tydlig otro som ni har bevis för från Allâh.”

Om vi inte har något klart och tydligt bevis, som är ett klart belägg och inte bara egen slutsats eller analogi… Det skall alltså vara ett klart och tydligt bevis för att det är otro. I detta fall är det obligatoriskt att göra uppror.

Men betyder ett tillåtet uppror att det är tillåtet eller obligatoriskt under alla omständigheter? Nej. Man måste ha förmågan till att störta den här makthavaren som vi har sett falla i klar och tydlig otro. Man måste ha förmåga. Att göra uppror med köksknivarna mot honom som har pansarvagnar och raketer är en dumhet och villfarelse. Allâh förpliktigade inte muslimerna att kämpa när de var svaga i Makkah. Om de hade velat, skulle de kunna lönnmörda och döda deras stora personligheter. Men Han varken befallde eller lät dem göra det. Varför inte? För att de inte hade förmågan. Om de religiösa plikterna faller vid oförmåga, vad skall man då säga om denna handling som kommer att spilla blod? Det är inte enkelt att störta en makthavare. Det handlar inte om en fjäder som man bara blåser på och försvinner. Det måste finnas ett krig mot honom. Om han dör, har han medhjälpare. Det är ingen enkel fråga så att vi hur enkelt som helst störtar makthavaren och dödar honom och på så sätt är allting klart. Det måste alltså finnas en förmåga. Så vitt jag vet har inte medborgarna någon förmåga till att stå upp mot dessa människor som vi ser falla i en klar och tydlig otro.

Likaså är det svårt att leva upp till villkoren som profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) satte. Vem är det som kan försäkra sig om den här makthavaren och att vi är övertygade om att han är otrogen vars otro är solklar och som inte kan misstolkas på minsta lilla sätt och som vi har bevis för från Allâh? Dessa villkor är svåra att uppnå. Bara för att makthavaren har fallit i otro stämmer det inte att han är otrogen. Det stämmer inte. Han måste först få reda på sanningen. Ni vet själva att inget har skadat samfundet alltsedan det renläriga kalifatets epok som osund tolkning och uppror mot makthavaren.

Varför gjorde Khawâridj uppror mot ´Alî bin Abî Tâlib? För att de ansåg att han lät bli att döma med Qur’ânen. I början var de med honom mot Mu´âwiyahs armé. När de inte ville ha fred och en domstol utmed Qur’ânen, gjorde de Takfîr på honom och uppror mot honom. Baserat på vad? Baserat på missuppfattning. Allt människan ser behöver inte vara sanning. Du kanske anser att en viss sak är förbjuden, olydnad eller otro till skillnad från andra. Anser inte vi att den som inte ber är otrogen? Det gör vi i allra högsta grad. Det finns dock andra som inte anser det vara otro. De som säger att det inte är otro är lärda, inte människor som följer sin lust. De är lärda som har kommit fram till denna slutsats. Om de lärda som har förståelse kan anse en sak vara otro till skillnad från andra som inte anser det, vad gäller då makthavarna som kan vara okunniga som lekmännen?

Dessa frågor är svåra och farliga. Man skall inte följa sin medkänsla eller upphetsning. Det är obligatoriskt att titta på ett forskande sätt, ta det lugnt och titta på konsekvenserna. Det handlar inte bara om att släcka känslorna. Syftet är att förbättra skapelsen. Annars råder det inga tvivel om att en människa kan känna stark vaksamhet och ilska över det som vissa makthavare gör. Trots det skall hon anse att det är bäst att behandla problemet på ett annat sätt än upphetsning.

Vissa människor tror att detta sätter press på makthavaren så att den här personen gör det han tror förbättrar läget. Det är dock olämpligt i ett land som vårt.