Ibn ´Uthaymîn om personen som förtalar makthavaren

 Imâm Muhammad bin Sâlih bin ´Uthaymîn (d. 1421)
Liqâ’ al-Bâb al-Maftûh (57 B)

Fråga: Ni talade nyligen om Salafiyyah. Om en person visar att han följer Salaf och har en sund troslära och många goda handlingar men avviker från Salaf när det kommer till förhållandet till makthavaren – utesluts han då från Salafiyyah och är han en innovatör? Han kan han ha tolkat det på ett visst sätt och han kan…

Svar: Det råder inga tvivel om att det hör till Salafs metodik att ha tålamod med makthavarnas skada och att man ber för dem och ber fredags- och ´Îd-bönerna med dem, vilket Shaykh-ul-Islâm (rahimahullâh) sade i ”al-´Aqîdah al-Wâsitiyyah”:

”De – Ahl-us-Sunnah wal-Djamâ´ah – anser att man skall vallfärda, kämpa och be fredags- och ´Îd-bönerna med ledarna oavsett om de är fromma eller syndiga.”1

Imâm Ahmad och de andra imamerna behandlade ledarna på ett passande sätt. De bad för dem och deras vägledning och visade inte deras brister för människorna. De rådde dem så gott de kunde. Det är fel att tiga om ett fel och det är fel att sprida det. Det korrekta är däremellan precis som i alla andra frågor. Den måttliga vägen är bäst:

وَالَّذِينَ إِذَا أَنفَقُوا لَمْ يُسْرِفُوا وَلَمْ يَقْتُرُوا وَكَانَ بَيْنَ ذَلِكَ قَوَامًا

”Och när de ger åt andra, visar de sig varken slösaktiga eller snåla; däremellan finns en medelväg.”2

Fråga: Lämnar han Salafiyyah?

Svar: Huruvida han lämnar den eller inte är en annan fråga. Vi talar om att det hör till Salafs metodik att ha tålamod med ledarna och be för dem och att inte egga människorna mot dem och att lugna ned situationerna. Sändebudet (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Lyssna och lyd om han så skulle prygla din rygg och ta din egendom.”

Fråga: Men utesluts han [från Salafiyyah]? Det är min fråga.

Svar: Han har lämnat Salafs metodik i det. I just den här frågan har han lämnat Salafs metodik. Han kan dock följa Salafs metodik inom andra frågor.

Den här frågan är en av de farligaste frågorna för lekmännen, makthavarna och alla andra. Om människorna fylls av hat mot makthavarna, blir de dåliga. De kommer att handla olydigt mot honom. De kommer att gå emot honom och se hans goda sidor som dåliga och sprida hans dåliga sidor och dölja hans goda sidor.

Skulle därtill även de lärda sjunka i folks ögon, går även religionen under.

När människornas förhållande till ledarna förstörs, blir säkerheten lidande. När människornas förhållande till de lärda förstörs, blir religionen lidande. Vem skall människorna lita på i religiösa frågor om de inte litar på de lärda? Skall de lita på de okunniga? Eller skall var och en ta saken i egna händer och ge sig själv egna utslag? Det där går inte.

1 al-´Aqîdah al-Wâsitiyyah, sid. 129.

2 25:67