Ibn ´Uthaymîn om att sitta med folk som talar politik

Publicerad: 2012-02-22
Talare: Imâm Muhammad bin Sâlih bin ´Uthaymîn (d. 1421)
Källa: Liqâ’ al-Bâb al-Maftûh (96 A)
Datum: 1416-01-16/1995-06-14
https://www.youtube.com/watch?v=iJE_BPONrLA

 

Fråga: Det talas mycket om politik i vissa sittningar. När man fördömer dem för det säger de att politiken hör till religionen. Det händer att de faller i baktal. Trots det nämns Allâh i dessa sittningar som inte avslutas förrän Allâh har nämnts. Vad är domen för att sitta med dem?

Svar: Jag anser att det är fel att tala politik inför allmänheten. Politiken har sina män och det är makthavarna. Att politiken skall vara utspridd bland lekmännen och i sittningar motstrider Salafs vägledning. ´Umar bin al-Khattâb och dessförinnan som Abû Bakr (radhiya Allâhu ´anhumâ) brukade inte sprida politiken för allmänheten så att små och stora, dumma och förnuftiga kunde ta del av den. De gjorde aldrig på det viset. Det är inte möjligt att politiken skall vara på det viset. Politiken har som sagt sina män som är insatta i den och känner till den. De har kontakter utrikes och inrikes som många människor inte har någon kunskap om.

Det är inte lämpligt för ungdomarna, och inte andra heller för den delen, att slösa bort sin tid på liknande skvaller som det inte finns någon nytta av.

Därtill kan vi få för oss att någon individ gör fel samtidigt som det är han som har rätt eftersom han har kunskap om saker och ting som andra inte har. Detta har hänt.

De flesta som talar om politiken kommer med grundlösa antaganden. De har endast antaganden som de sedan bygger sina samtalsämnen på. Till följd därav talar de utan kunskap. Allâh (ta´âlâ) sade:

وَلاَ تَقْفُ مَا لَيْسَ لَكَ بِهِ عِلْمٌ إِنَّ السَّمْعَ وَالْبَصَرَ وَالْفُؤَادَ كُلُّ أُولئِكَ كَانَ عَنْهُ مَسْؤُولاً

”Befatta dig inte med det som du inte riktigt vet; ditt öra och ditt öga och ditt hjärta skall [alla en Dag] tillfrågas om detta.”1

Vad gäller att sitta med dem, sitter du med dem så länge de påminner sig om Allâh. När de börjar gå in på det här värdelösa talet, skall du först och främst råda dem. Om de vägleds, så är det målet. Annars skall du lämna dem.

Och om det är så att din närvaro på deras sittning när de påminner sig om Allâh leder till att de ser upp till sig själva eller att andra förvillas av att du kommer till dem och säger ”Om de inte hade varit bra skulle han inte ha suttit med dem”, skall du inte heller komma till dem om de så skulle påminna sig om Allâh. Man kan påminna sig om Allâh på många andra sätt.

1 17:36