Ibland tolerans, ibland varning

Imâm Muhammad bin Sâlih bin ´Uthaymîn (d. 1421)

Wasâyâ wa Tawdjîhât li Tullâb-il-´Ilm, sid. 393-394

Vissa studenter bråkar om onödiga saker. Det kan röra sig om principer eller individer som de bygger sin kärlek och sitt hat på; de är med den som tillskriver sig en individ och de är mot den som inte gör det. Med andra ord, antingen är du med oss eller också mot oss. Det är ett väldigt stort fel. Det är obligatoriskt att inte bry sig om individer, utan om uttalanden och åsikter. Om uttalanden och åsikter är korrekta, är det bara bra. Om de är olikartade måste de kontrolleras av Qur’ânen och Sunnah. Allâh (tabârak wa ta´âlâ) sade:

وَمَا اخْتَلَفْتُمْ فِيهِ مِن شَيْءٍ فَحُكْمُهُ إِلَى اللَّهِ

”Vilken sak det än gäller där ni är oense, är det Allâh som har avgörandet.”1

يَا أَيُّهَا الَّذِينَ آمَنُواْ أَطِيعُواْ اللّهَ وَأَطِيعُواْ الرَّسُولَ وَأُوْلِي الأَمْرِ مِنكُمْ فَإِن تَنَازَعْتُمْ فِي شَيْءٍ فَرُدُّوهُ إِلَى اللّهِ وَالرَّسُولِ إِن كُنتُمْ تُؤْمِنُونَ بِاللّهِ وَالْيَوْمِ الآخِرِ ذَلِكَ خَيْرٌ وَأَحْسَنُ تَأْوِيلاً

Troende! Lyd Allâh och lyd sändebudet och dem bland er åt vilka myndighet och ansvar anförtrotts; och om ni råkar i tvist om något, överlåt då avgörandet åt Allâh och sändebudet, om ni tror på Allâh och den Yttersta dagen. Detta är bäst och en riktig och lycklig utgång.”2

Om en text eller ett bevis kan förstås olika, är det inte tillåtet att beskylla den oliktänkande för villfarelse, innovation eller synd. Inte heller är det tillåtet att betrakta honom som fiende. Så länge en text kan förstås olika utgör ingens åsikt något bevis mot någon annan. Den som tycker annorlunda ser sin åsikt som ett budskap från Allâh och sig själv som felfri, vilket är fel. Det är inte tillåtet att hamna i osämja på grund av åsikter som kan förstås olika. Det var Salafs metodik. Fastän de var oense om stora och viktiga frågor förblev deras hjärtan enade. Därför uppmanar jag mina studerande bröder till ömsesidig tolerans, vänskap och överseende gentemot oliktänkande så länge de inte går emot bevis som inte kan förstås annorlunda. Med bevis som kan förstås olika åsyftar jag att en person kan förstå från ett bevis något en annan inte förstår samtidigt som beviset kan förstås olika. I detta fall är det inte tillåtet att hysa fientlighet, hata eller beskylla någon för villfarelse eftersom meningsskiljaktigheten är möjlig. Vad beträffar den person för vem sanningen har klargjorts och sedan väljer att envisas, vidhålla och stödja sin egna åsikt, så ska både han och hans metodik vara föremål för förtal och varning. Så uppför sig högmodiga människor som varken ödmjukar sig för sanningen eller skapelsen.

142:10

24:59