Huset och vi

Imâm Ismâ´îl bin Kathîr ad-Dimashqî (d. 774)

Tafsîr al-Qur’ân al-´Adhîm (4/141-142)

Allâh (subhânahu wa ta´âlâ) sade:

قُل لَّا أَسْأَلُكُمْ عَلَيْهِ أَجْرًا إِلَّا الْمَوَدَّةَ فِي الْقُرْبَى

”Säg: ”Jag begär ingen ersättning av er för detta; jag ber bara att ni ger de anhöriga kärlek.”1

Vi avslår inte uppmaningen om att Huset skall behandlas väl, respekteras och hedras. Huset kommer från en ren ätt från den ädlaste familjen som någonsin har existerat på jorden. Detta gäller särskilt om det följer den profetiska, autentiska, klara och tydliga Sunnah. I detta tillstånd befann sig deras företrädare som al-´Abbâs och hans söner och ´Alî och hans familj och ätt – må Allâh vara nöjd med dem alla. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade i Ghadîr-ul-Khumm:

”Jag lämnar två saker bland er: Allâhs skrift och mina närmsta anhöriga. De kommer inte att skiljas åt förrän de kommer till mig vid Dammen.”2

Imâm Ahmad sade: Yazîd bin Hârûn berättade för oss: Ismâ´îl bin Abî Khâlid underrättade oss, från Yazîd bin Abî Ziyâd, från ´Abdullâh bin al-Hârith, från al-´Abbâs bin ´Abdil-Muttalib (radhiya Allâhu ´anh) som sade:

”Allâhs sändebud! När Quraysh träffar varandra, ler de mot varandra, och när de träffar oss, möter de oss med främmande ansiktsuttryck.” Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) blev mycket arg och sade: ”Jag svär vid Honom i Vars hand min själ ligger. Tron går inte in i en mans hjärta förrän han älskar er för Allâhs och Hans sändebuds sak.”

142:23

2Muslim (2408).