Hukningen mellan de två Sudjûd

383 – Ibn ´Abbâs (radhiya Allâhu ´anhumâ) sade:

”Till Sunnah i bönen hör att sitta på hälarna mellan de två Sudjûd.”

Rapporterad av at-Tabarânî i ”al-Mu´djam al-Kabîr”1.

Tâwûs sade:

”Jag frågade Ibn ´Abbâs om att sitta på huk på fötterna. Han svarade: ”Det är Sunnah.” Jag sade: ”Vi ser det vara respektlöst av en man.” Han sade: ”Det är er profets Sunnah.”

Abû Zuhayr Mu´âwiyah bin Hudaydj sade:

”Jag såg Tâwûs sitta på huk och sade: ”Jag såg dig sitta på huk.” Han sade: ”Jag satt inte på huk, jag bad. Jag såg de tre ´Abâdillah sitta så; ´Abdullâh bin ´Abbâs, ´Abdullâh bin ´Umar och ´Abdullah bin az-Zubayr.” Jag såg honom sitta på huk.”

Berättarkedjan är autentisk.

Häri finns bevis för att det föreskrivet att sitta på huk på det omnämnda viset. Det är en Sunnah som Allâh dyrkas med och ingen handling som endast görs vid orsak, vilket fanatikerna säger. Hur skall det vara på det viset när dessa ´Abâdillah var enade om att be på det sättet? Därtill följde Tâwûs dem, och han var en ädel efterföljare och Faqîh. Imâm Ahmad sade:

”Så gör de i Makkah.”2

Dessa män räcker som föregångare för den som vill praktisera denna Sunnah.

Det finns ingen motsägelse mellan denna handling och att sitta med höger ben upphöjt med vänster ben utsträckt bakåt. Båda är Sunnah. Ibland gör man det ena och ibland gör man det andra. Därmed rättar man sig efter profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) så att inget av hans (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) vägledning går förlorat.

11/106/3.

2Masâ’il-ul-Imâm Ahmad, sid. 19, av al-Marwazî.