Hizbiyyûns förebilder är hedniska greker och romare

De som använder sig av dans och skådespel till sina kall har falska kall i grund och botten. De adderar bara en falskhet med en annan. Om deras kall hade varit korrekta skulle de aldrig tillåtit skådespel vara ett medel till kallet. I islam främjar inte målet medlet. Den principen är Machiavellis1 princip.

Skådespel har sin grund i hedningarnas dyrkan. Hedningarna, som romarna och grekerna, sökte närhet till sina idoler via skådespel för att visa sin tacksamhet till dem när de fick en gåva av Allâh. I stället för att tacka Allâh visade de sin tacksamhet till sina gudar med skådespel och dylikt. Därefter tillämpades denna praxis av österlänningarna innan islam.

När islam kom utrotade det dessa seder så att till och med hedningarna glömde bort dem. Sedan kom Ahl-ul-Ahwâ’ och spred dem i den islamiska världen och tog in dem till den arabiska halvön och de heliga städerna. Detta hör till de största synderna och illgärningarna som Ahl-ul-Ahwâ’ har gjort. De för in dessa handlingar till Allâhs (´azza wa djall) Sharî´ah och argumenterar med dessa principer för dessa illgärningar och synder.