Publicerad: 2007-09-30
Författare: Imâm Ibn Radjab al-Hanbalî
Källa: Latâ’if-ul-Ma´ârif, sid. 277-278

Vad berör handlingar under Ödets natt, har det bekräftats från profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) att han har sagt:

”Den som med tro och hopp ber under Ödets natt, kommer att få sina tidigare synder förlåtna.”

Att be under denna natt innebär att man förrättar nattbönen. Han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) befallde också ´Â’ishah att tillbe Allâh under denna natt. Sufyân ath-Thawrî sade:

”Jag tycker att tillbedjan är bättre än förrättandet av bönen under denna natt.”

Han sade också:

”Jag hoppas att hans handling är korrekt om han förrättar bönen och tillber och ber om Allâhs belöning.”

Det han menar är att tillbedjan är bättre än förrättandet av bönen i vilken man inte tillber mycket. På så sätt är det bra om han förrättar bönen och tillber samtidigt. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) brukade vara uppe och förrätta bönen under Ramadhân-nätterna. Han läste långsamt. När han kom till en vers som tar upp nåd, bad han om nåd, och när han kom till en vers som tar upp straff, sökte han skydd från straff. På så sätt enade han mellan bön, läsning, tillbedjan och funderingar. Detta är den bästa och fullkomligaste handlingen man kan göra såväl som under de tio nätterna som annars också – och Allâh vet bättre.

ash-Sha´bî sade om Ödets natt:

”Dess natt är som dess dag.”

ash-Shâfi´î sade i sin gamla åsikt:

”Jag rekommenderar att man är lika aktiv under dess dag som under dess natt.”

Detta fordrar att man är aktiv och flitig under samtliga tio sista dagar, såväl dagtid som nattid – och Allâh vet bättre.