Gudomligheten enligt Sûfiyyahs Ibn-ul-Fâridh och al-Djîlî

a-Djîlî (d. 826) sade om gudomligheten:

Jag är den och den är jag

ingen tvistar om dess existens

Jag förblev med den i den, det finns ingetتاء mellan oss

jag är i den i såväl dåtid som nutid

dess egenskaper är mina egenskaper

och dess essens är min essens

dess sköna karaktärer är mina

och mitt namn är i sanning dess namn

dess essens namn är mitt namn

och jag besitter de egenskaperna1

Gudomlig realia är al-Djîlî och al-Djîlî är gudomlig realia sett till dess essens, egenskap, namn och handling. Innebörden är förövrigt tagen av Ibn-ul-Fâridh. Frasen ”det finns inget تاء mellan oss” syftar på تاء المخاطبة, vilket innebär att ingendera kan tilltala den andre eftersom båda är ett. Båda två säger till varandra: ”O jag!”

1al-Insân al-Kâmil (1/43).